De starka producentintressena i Tasteless Records förlägger emellanåt spelningarna utanför såväl betong-, tät- som förorterna i Visby för att låta glesbygdsfansen komma närmare. Guteinfo besökte en konsert den 18 juli 2003 på Gervide Gård i Sjonhem, ungefär mitt på Gotland, bland hästar, kofösare och balvagnsåkande Vängebor.

I år bjöd man på sånt som undertecknad inte hade sett förut. Men sist jag hörde dem var på den Gotlandsomfattande turnén då de stannade till vid Vänge bygdegård och lät det mörka trummandet från brunnslocken drunkna i rock, så jag ligger förmodligen lite efter.

Det var en varm skön kväll, Gervide var välbesökt, stora som små, folk lät sig väl smaka av helgrillat lamm eller gris, det tillhandahölls drycker till vettiga priser och konserten som startade lite trögt satte fart i den andra halvleken och avslöts med ett örhänge om hurusom det tillgick när en ung man körde sin gamla mor från Gerum till fotvårdskliniken i stan.

En liten bit in på den andra halvan hade rockgruppen fått för sig att det normala rörelsemönstret behövde piggas upp. Här är "Sundba" igång och visar publiken hur man skrynklar till russin.

Publiken svarar förstås, blir varmare och Smaklösa fortsätter.

För att man skall vara övertygad om vad de spelar förstärkte sångaren sitt utseende. Gitarristen Ene släppte nämligen lös hårdrock genom flera avancerade ackord. Trummisen hade dock svårt att hänga med i de snabba övergångarna men Lyttkens lät det tunga gitarrkompet mullra i rockackorden E, A och H.

Smaklösa kanske inte är de skickligaste musikerna men i sig är det alls inget fel på draget. När de spelar sina bästa låtar sjunger folk med, det svänger, alla har roligt och det låter rätt okej.

Det är roligt att lyssna på dem, skämten avlöser varandra på scen. Det kan tänkas vara svårt för fastlänningar att hänga med alla gånger. Men när den första förvåningen har lagt sig låter de Smaklösa fylla öronen, de skrattar lika mycket som oss andra och kanske kommer de en bit närmare Gotland.

Omtänksam som han är framför Ene torsklåten i ultrarapid för att gästande svenskar inte skall missa det djupare budskapet. Man får väl i förbigående tacka Ene vackert för att han satsar sitt liv i musiken. I den tappningen ser man nämligen av hans grimaser hur ryggen tagit stryk av ett ihärdigt liv i rockbranschen.

Det var sorgligt som vi hörde att Silverfiskodlingen i Guldrupe tagit fart varför EU-bidragen riskerar att utebli. Det är förvånande att så skarpa gossar inte har kläm på hur utveckling bör bedrivas.

Konserter med Smaklösa är kul, Gervide Gård är ett trevligt ställe och det var många som njöt av den vackra och varma kvällen. En del ungar såg lite förvånade ut när helt plötsligt föräldrarna visade upp en rockådra och deltog i spelet tillsammans med alla andra. Folk av alla åldrar var med. Äldre människor som sjöng med och skrattade, och framme vid scen satt Else-Marie tillsammans med ett antal yngre fans och klappade takt. Allt var blandat, alla hade roligt - Smaklösa rekommenderas för dem som vill ha kul.

Man brukar kunna köpa sig en skiva på stället, om man blir biten, och det kunde ju vara kul om de fetnackade direktörerna i skivbolaget fortsätter med glesbygdsframträdena, även om scenen nu inte råkar ligga på Östergarnslandet.

/text och foto Bernt Enderborg