Digerrojr
Stenrösen - Garda - Nära - Karta
Digarojr stavas vanligen Digerrojr och är ett storröse, troligen ett gravmonument över någon. Ordet diger betyder stor, precis som i Digerdöden, men det är svårt att visa hur stort det är på bild: röset är 5 meter högt och 35 meter i diameter.
Det är omgivet av mer eller mindre nedsjunkna bautastainar, och i sydöst återfinns resterna av något som forskarna tror har använts till offer av något slag. Runt hela härligheten står tät skog, som en naturlig inramning.
Röset kallas enligt informationsskylten för Graips rojr, ty en sonson till den enligt Gutasagan förste guten Tjelvar som hette Graip lär vara begravd där; han var den förste innehavaren av norra tredingen. I Garde socken, där röset är beläget, återfinns förresten också resterna av något som kallas för Graips hus; det ligger ungefärligen mitt i socknen, strax bredvid kyrkan i Häguldssorkars änge, till skillnad från Digerrojr som ligger i den östra kanten mot Lau socken till.
Man får promenera en 700 meter ner i skogen från vägen mellan Alskog och Lau för att komma fram till röset. Ta det varligt under promenaden och se dig omkring, kanske får du se en vit skogslilja stå som en liten ängel i skogens dunkel. Det finns någon skeppssättning och några gravar att beskåda längs den södra stigen.
På toppen av röset finns, vilket är vanligt, en krater. Sakkunskapen verkar mena att kratern härrör från en byggnadskonstruktion inuti röset som rasat samman. Utgrävningar av andra rösen som har gjorts, bl a Kauparveröset i Lärbro, röset vid Hau i Fleringe och det vid Uppgarde i Vallstena bekräftar antagandet.
Somliga säger att kratrarna nog kommer från skattsökare, som grävt sig neråt i jakt på gravgåvor. Vad gäller just Digarojr vet man att ett antal figurer har grävt och grävt och grävt men inte funnit något. Upplysningsvis kan sägas att det är en alldeles förfärlig massa sten som förfäderna har släpat samman, dock inte lika många som i det väldiga Uggarde rojr i Rone socken.
Vandrar man norrut längs en upptrampad stig från Digarojr så hittar man några skeppssättningar (gravar från bronsåldern - området är Gotlands rikaste lokal för skeppssättningar, se denna sida), och den skarpsynte kan hitta en svärdslipningssten eller slipskårstenar, som de kallas av arkeologer. Lämningarna hänger samman med det stora gravfältet Gålrum i Alskog som ligger längs samma väg.
Ett så stort monument från avlägsna tider är kringvärvt av sagor och myter, som om den kristne om Fålltare fylling, men liksom Olaus Petrus är jag inte mycket för vidskepelse och spökelse. Intressantare är de järnfynd som 2010 gjordes av arkeologistudenter vid Digarojr, något slags dräktnålar, ty de torde tillhöra de äldsta järnfynden överhuvutaget i Sveriges okristligt avlånga land, se Unika fynd har gjorts vid Digerrojr, men också Järnugnar - Sveriges äldsta; mer om järnåldern här, men glöm inte bort att Digarojr är från bronsåldern.
En asteroid som upptäcktes den 17 mars 1993 är uppkallad efter detta bronsåldersröse, se 10808 Digerrojr - Nasa (nasa betyder förresten näsan på gutamål - om en gute säger sig ha ont i "nasa" så har det alltså inget med rymden och Amerika att skaffa; näsan, så är det).
Det är omgivet av mer eller mindre nedsjunkna bautastainar, och i sydöst återfinns resterna av något som forskarna tror har använts till offer av något slag. Runt hela härligheten står tät skog, som en naturlig inramning.
Röset kallas enligt informationsskylten för Graips rojr, ty en sonson till den enligt Gutasagan förste guten Tjelvar som hette Graip lär vara begravd där; han var den förste innehavaren av norra tredingen. I Garde socken, där röset är beläget, återfinns förresten också resterna av något som kallas för Graips hus; det ligger ungefärligen mitt i socknen, strax bredvid kyrkan i Häguldssorkars änge, till skillnad från Digerrojr som ligger i den östra kanten mot Lau socken till.
Man får promenera en 700 meter ner i skogen från vägen mellan Alskog och Lau för att komma fram till röset. Ta det varligt under promenaden och se dig omkring, kanske får du se en vit skogslilja stå som en liten ängel i skogens dunkel. Det finns någon skeppssättning och några gravar att beskåda längs den södra stigen.
På toppen av röset finns, vilket är vanligt, en krater. Sakkunskapen verkar mena att kratern härrör från en byggnadskonstruktion inuti röset som rasat samman. Utgrävningar av andra rösen som har gjorts, bl a Kauparveröset i Lärbro, röset vid Hau i Fleringe och det vid Uppgarde i Vallstena bekräftar antagandet.
Somliga säger att kratrarna nog kommer från skattsökare, som grävt sig neråt i jakt på gravgåvor. Vad gäller just Digarojr vet man att ett antal figurer har grävt och grävt och grävt men inte funnit något. Upplysningsvis kan sägas att det är en alldeles förfärlig massa sten som förfäderna har släpat samman, dock inte lika många som i det väldiga Uggarde rojr i Rone socken.
Vandrar man norrut längs en upptrampad stig från Digarojr så hittar man några skeppssättningar (gravar från bronsåldern - området är Gotlands rikaste lokal för skeppssättningar, se denna sida), och den skarpsynte kan hitta en svärdslipningssten eller slipskårstenar, som de kallas av arkeologer. Lämningarna hänger samman med det stora gravfältet Gålrum i Alskog som ligger längs samma väg.
Ett så stort monument från avlägsna tider är kringvärvt av sagor och myter, som om den kristne om Fålltare fylling, men liksom Olaus Petrus är jag inte mycket för vidskepelse och spökelse. Intressantare är de järnfynd som 2010 gjordes av arkeologistudenter vid Digarojr, något slags dräktnålar, ty de torde tillhöra de äldsta järnfynden överhuvutaget i Sveriges okristligt avlånga land, se Unika fynd har gjorts vid Digerrojr, men också Järnugnar - Sveriges äldsta; mer om järnåldern här, men glöm inte bort att Digarojr är från bronsåldern.
En asteroid som upptäcktes den 17 mars 1993 är uppkallad efter detta bronsåldersröse, se 10808 Digerrojr - Nasa (nasa betyder förresten näsan på gutamål - om en gute säger sig ha ont i "nasa" så har det alltså inget med rymden och Amerika att skaffa; näsan, så är det).
/text och foto Bernt Enderborg