Alskogaren - glasmålare
Målningar - Alskog - Nära - Karta
Ungefär hälften av glasmålningarna i Alskog kyrka finns kvar, säger Roosval i RIG 1941, och att de som är kvar har placerats så att de är som mest synliga, överst i fönstren.
Ovan ser du säkert att det är nattvarden och att han delar ut en bit av sin lekamen - det nya förbundet. Roosval, som är väldigt trevlig att läsa säger: "Frälsaren räcker brödet till Judas, som gnomaktigt förkrympt sitter på ett slags pall ensam vid bordets hitre sida. Han har en ful uppsyn med intryckt näsa, men håret är anmärkningsvärt skönlockigt."
Det där sistnämnda, "skönlockigt", kanske man bör säga något om. På målningar och skulpturer framställs judar på sina ställen i den gotländska konsten väldigt ofördelaktigt, dvs ungefär som banditer i amerikanska filmer; det finns hela uppsatser om sånt. Huruvida man ska läsa in judehat i dessa konstverk är väl inte alldeles säkert. Det är i alla fall undertecknad helt främmande att se ner på religioner eller folk, det är inte därför vi gör sidor på Guteinfo, och det är totalt vansinne att såväl muslim- som judehat visas så öppet i vissa grupper i Sverige i dag. Hur sådant kan tillåtas är en gåta.
Roosval säger att "Alskogaren", vars verk finns i Alskog och Klinte kyrka, och en variant i Träkumla, finns i tiden mellan Dalhemsskolan och Lyemästaren, se vår Guide, i den unggotiska perioden 1230 till 1290. Glasmålningarna i Alskog kyrka är alltså hart när 800 år.
Bilden visar bröllopet i Kana där enligt eget påstående hans tid ännu inte var kommen men han gjorde vin av vatten i alla fall.
Alskogaren sägs via Norge ha engelska influenser, Roosval säger i Rig: "Han för med sig norsk-engelsk stil i en förenklad och uppmjukad form. Hans hakor äro visserligen mindre, hans händer primitivt tecknade i jämförelse med hans lärares spänstigt och livfullt formade, hans nästippar mera avrundade. Han har givetvis sin egenart jämte sina lärospån."
Det finns fem medeltida glasmålningar kvar i Alskog kyrka: Bröllopet i Kana, Kristi inridande i Jerusalem, bilden ovan, Nattvarden och Kristi gisslande. Vad gäller det engelska inflytande säger Roosval att Frälsarn sitter på hästen på "kvinnovis" och att detta är en anknytning till gotländsk tradition ty i framställningar i Orienten sitter han oftast så medan i England rider han vanligen grensle över hästen.
Det finns mer väldigt häftiga saker i Alskog kyrka, och i förbigående ska här nämnas att Roosval i "Den gotländske ciceronen" säger att långhuset förmodligen hör slutet av 1000-talet till medan Erland Lagerlöf i det konsthistoriska inventariet, Sveriges kyrkor, av anledningar jag inte förstår anger byggnadstiden till 1200-talets första fjärdedel. Kanske finns detta diskuterat någonstans, varför värmlänningen Lagerlöf säger detta, har du tips så mottages detta tacksamt (epostadress nedan).
Mer om Alskog kyrka, som är häftigare än vad du tror, kommer så småningom.
Ovan ser du säkert att det är nattvarden och att han delar ut en bit av sin lekamen - det nya förbundet. Roosval, som är väldigt trevlig att läsa säger: "Frälsaren räcker brödet till Judas, som gnomaktigt förkrympt sitter på ett slags pall ensam vid bordets hitre sida. Han har en ful uppsyn med intryckt näsa, men håret är anmärkningsvärt skönlockigt."
Det där sistnämnda, "skönlockigt", kanske man bör säga något om. På målningar och skulpturer framställs judar på sina ställen i den gotländska konsten väldigt ofördelaktigt, dvs ungefär som banditer i amerikanska filmer; det finns hela uppsatser om sånt. Huruvida man ska läsa in judehat i dessa konstverk är väl inte alldeles säkert. Det är i alla fall undertecknad helt främmande att se ner på religioner eller folk, det är inte därför vi gör sidor på Guteinfo, och det är totalt vansinne att såväl muslim- som judehat visas så öppet i vissa grupper i Sverige i dag. Hur sådant kan tillåtas är en gåta.
Roosval säger att "Alskogaren", vars verk finns i Alskog och Klinte kyrka, och en variant i Träkumla, finns i tiden mellan Dalhemsskolan och Lyemästaren, se vår Guide, i den unggotiska perioden 1230 till 1290. Glasmålningarna i Alskog kyrka är alltså hart när 800 år.
Bilden visar bröllopet i Kana där enligt eget påstående hans tid ännu inte var kommen men han gjorde vin av vatten i alla fall.
Alskogaren sägs via Norge ha engelska influenser, Roosval säger i Rig: "Han för med sig norsk-engelsk stil i en förenklad och uppmjukad form. Hans hakor äro visserligen mindre, hans händer primitivt tecknade i jämförelse med hans lärares spänstigt och livfullt formade, hans nästippar mera avrundade. Han har givetvis sin egenart jämte sina lärospån."
Det finns fem medeltida glasmålningar kvar i Alskog kyrka: Bröllopet i Kana, Kristi inridande i Jerusalem, bilden ovan, Nattvarden och Kristi gisslande. Vad gäller det engelska inflytande säger Roosval att Frälsarn sitter på hästen på "kvinnovis" och att detta är en anknytning till gotländsk tradition ty i framställningar i Orienten sitter han oftast så medan i England rider han vanligen grensle över hästen.
Alskog kyrka en stor sevärdhet
Att bevarade glasmålningar av någon omfattning i Norden bara finns kvar på Gotland är underligt men sant varför Alskog kyrka utan vidare är en sevärdhet i hela Norden. Men det finns mer i kyrkan. Triumfkrucifixet är också konst av internationell betydelse, se Träskulptur, romansk konst, äldre än glasmålningarna, stenmästaren Globus har verk på portalen, också dopfunten från 1100-talet är ytterst sevärd, se t ex sidan om Josefs första dröm.Det finns mer väldigt häftiga saker i Alskog kyrka, och i förbigående ska här nämnas att Roosval i "Den gotländske ciceronen" säger att långhuset förmodligen hör slutet av 1000-talet till medan Erland Lagerlöf i det konsthistoriska inventariet, Sveriges kyrkor, av anledningar jag inte förstår anger byggnadstiden till 1200-talets första fjärdedel. Kanske finns detta diskuterat någonstans, varför värmlänningen Lagerlöf säger detta, har du tips så mottages detta tacksamt (epostadress nedan).
Mer om Alskog kyrka, som är häftigare än vad du tror, kommer så småningom.
/text och foto Bernt Enderborg