Järnugnar - Sveriges äldsta
Så kallade C 14-dateringar ger gutarna bland de äldsta järnugnarna i Sverige (380 f.Kr - 75 e.Kr), men det rör sig inte om några ordentliga försprång ty Västergötland har gropschaktugnar daterade till dels 200-talet f.Kr och dels 700-800-talen e.Kr; möjligen finns ugnstypen också på Öland - gropschaktugnarna finns för övrigt i Danmark, Tyskland och vidare neråt Europa.
Inga Serning skriver i boken Arkeologi på Gotland (Gotlandica nr 14, Barry press förlag Visby 1979) om gropschaktugnen i Hallfrede i Follingbo socken. Ugnsresterna påträffades då en husgrund på 60-talet undersöktes av professor Greta Arwidsson, som framsynt nog inte förstörde resterna på ort och ställe utan tog med resterna för senare undersökning.
1963 besökte Radomir Pleiner från dåvarande Tjeckoslovakien Gotland och undersökte ugnresterna tillsammans med Erik Nylén. Pleiner säger i sin rapport att schaktets nedre del var trattformig och av lera, 35 cm i diameter och att gropen var cylinderformat med en diameter på 35 cm. Botten på gropen var fylld med träkol, delvis pulveriserad, sand, jord och träbitar. Ovanför detta låg en stor slaggklump, icke avtappad, och den översta trattformiga delen var fylld med en blandning av sand, träkolspulver, slaggstycken och fragment av det lerschakt som funnits ovanför.
Men av någon anledning som undertecknad inte begriper finns ingenting av dessa järnugnar att se på Gotland, varken original eller rekonstruktion (inte heller har föremålen med lagens hjälp stulits och ställts ut i Stockholm). Här finns dock en liten artikel angående frågan om järn finns på Gotland.
Intressanta frågor
Man vet att gutarna under vikingatiden exporterade svärd. Och det har gissats att själva svärden köpts annorstädes - för att man inte tror att det finns eller har funnits järn på Gotland - varefter gutniska hantverkare innan export försett svärden med fästen, handtag, lite läckra snirklar och sånt.
På Gotland råkar det också finnas något som ibland kallas svärdslipningsstenar (bilden ovan) - forskningen är osäker och föredrar det neutrala namnet slipskårestenar - men som somliga påstår att man har slipat svärd på (här finns lite till om slipskåror och här säger vi att Tor slipade yxan).
Något vettigt och alldeles säkert svar på ovanstående finns väl inte. Det som gutarna handlade med, sägs det ofta, var något som kallades gråverk och påstås vara vinterskinn av ryska ekorrar (det är förmodligen lammskin), vax, hästar och vapen. En påve försökte förresten få stopp på gutarnas vapenhandel med finnarna, vilket vi hitintills bara nämner på en sida som handlar om Audvald, som dog i Finland.
Men det kan väl i alla fall vara roligt att känna till att Sveriges äldsta järnugnar finns på Gotland.
Inga Serning skriver i boken Arkeologi på Gotland (Gotlandica nr 14, Barry press förlag Visby 1979) om gropschaktugnen i Hallfrede i Follingbo socken. Ugnsresterna påträffades då en husgrund på 60-talet undersöktes av professor Greta Arwidsson, som framsynt nog inte förstörde resterna på ort och ställe utan tog med resterna för senare undersökning.
1963 besökte Radomir Pleiner från dåvarande Tjeckoslovakien Gotland och undersökte ugnresterna tillsammans med Erik Nylén. Pleiner säger i sin rapport att schaktets nedre del var trattformig och av lera, 35 cm i diameter och att gropen var cylinderformat med en diameter på 35 cm. Botten på gropen var fylld med träkol, delvis pulveriserad, sand, jord och träbitar. Ovanför detta låg en stor slaggklump, icke avtappad, och den översta trattformiga delen var fylld med en blandning av sand, träkolspulver, slaggstycken och fragment av det lerschakt som funnits ovanför.
Men av någon anledning som undertecknad inte begriper finns ingenting av dessa järnugnar att se på Gotland, varken original eller rekonstruktion (inte heller har föremålen med lagens hjälp stulits och ställts ut i Stockholm). Här finns dock en liten artikel angående frågan om järn finns på Gotland.
Intressanta frågor
Man vet att gutarna under vikingatiden exporterade svärd. Och det har gissats att själva svärden köpts annorstädes - för att man inte tror att det finns eller har funnits järn på Gotland - varefter gutniska hantverkare innan export försett svärden med fästen, handtag, lite läckra snirklar och sånt.
På Gotland råkar det också finnas något som ibland kallas svärdslipningsstenar (bilden ovan) - forskningen är osäker och föredrar det neutrala namnet slipskårestenar - men som somliga påstår att man har slipat svärd på (här finns lite till om slipskåror och här säger vi att Tor slipade yxan).
Något vettigt och alldeles säkert svar på ovanstående finns väl inte. Det som gutarna handlade med, sägs det ofta, var något som kallades gråverk och påstås vara vinterskinn av ryska ekorrar (det är förmodligen lammskin), vax, hästar och vapen. En påve försökte förresten få stopp på gutarnas vapenhandel med finnarna, vilket vi hitintills bara nämner på en sida som handlar om Audvald, som dog i Finland.
Men det kan väl i alla fall vara roligt att känna till att Sveriges äldsta järnugnar finns på Gotland.
/text Bernt Enderborg