På sidan om Boris och Gleb säger vi helt friskt att de mångomtalade ruserna är samma folk som gutar (se också Pilgårdsstenen). Förmodligen alla vuxna svenskar "vet" att ruserna kom från Roslagen och att det var tre bröder därifrån som på begäran, "kommen och regeren över oss", såg till att grunda det ryska riket, som det står i Nestorskrönikan.

Att Guteinfo säger att det var gutar beror på att Ibn Fadlan på 900-talet tycks säga att de damer han såg hos ruserna hade gutniskt klädedräkt på sig. Från samma berättelse konkluderar Gun Westholm i Gotländsk Arkiv 2004 utifrån begravningsskicket, utan att förklara varför, att ruser förmodligen var svear. Men de allra flesta författare förklarar dock att ruserna kom från Roslagen därför att ordet rus är väldigt likt ordet Rhos (jag vet egentligen inte hur det är tänkt).

Dick Wase, en forskare som har intresserat sig för det hela och som skrev till oss, säger att ruserna är omnämnda av flera än Ibn Fadlan och konkluderar utifrån källorna att ruser var svear. Vi har bett honom om en kort förklaring, så här svarade han:
"Angående detta om "rus" kan informeras om att de arabiska krönikörerna Ibn Jacub och Al-Masudi bägge nämner rus' plundring av Sevilla. Så gör också Chronicon Albeldense, som anger att det var "nordmän" som plundrade staden.

Patriarken Photios säger om ett anfall av Konstantinopel på 940-talet, att det var "rus" som utförde det, men Johannes Diaconus säger att de var "normannorum gentes" (nordmän). I kombination med varandra blir det alltså solklart, att "rus" är detsamma som "nordmän". Men, den intressantaste källan är ändå Annales Bertiniani, som anger att 839 kom tillsammans med sändebud från den byzantinske kejsaren Theofilos en grupp män till kejsar Ludwig den fromme i Ingelheim. De kallade sig "rhos" och följde byzantinarna därför att de inte kunnat återvända norrut på de vägar de brukade befara, p.g.a där var oroligt, med barbariska stammar (jmf nestorkrönikans inledning om stridigheter och oroligheter före inkallandet av Rurik/Hrorik 962). Frankerna fick då klart för sig, att dessa "rhos" var svear(!) och blev misstänksamma, men de fick ändå resa vidare. Här sägs alltså uttryckligen att "rus" är "svear", och det innan "rus"-väldet etablerades på rysk botten. Tilläggas kan också, att den hebreiske krönikören Yosippon under 900-talets senare del nämner "rus" jämte angler och sachsare, som nordbor, men anger att de bor i kievområdet."

Vad tror du

Dick Wase skrev som sagt till oss efter att ha läst sidan där vi påstår att ruser=gutar och sa att vi inte bör vara så kategoriska. Härpå svarade vi i stort sett att man inte kan utifrån en eller några observationer dra så omfattande slutsatser som brukligt är, dvs att rus = svear, varför vi lika gärna kan dra till med att de är gutar eftersom de just vid detta möte tycks ha haft gutniska kläder på sig. Dessutom så kanske muslimer, greker osv kallade alla barbarer från fjärran för rus.

En ytterlighetsteori

För att demonstrera vanliga till ytterlighet långtgående slutsatser som förekommer i så gott som varenda historiebok man kan läsa, skall vi slänga fram en teori som bör få alla svear att sätta i vrångstrupen.

I Gutasagan sägs att svear skulle få skydd och hjälp när de sökte sig hitåt. Så här sägs det: "So aigu oc suiar sykia gutland firir vtan cornband ellar annur forbuþ" - läs här - och "Oc so þair sum þan wegin aigu hinget sykia" - läs här.

Eftersom nästan 2/3 av alla vikingatida silverskatter från den här tiden har hittats på Gotland är det rimligt anta att det vara gutar och ingalunda svear som hade koll på läget österut, dvs Finland, Ryssland, Grekland osv (silverskatterna i Svealand är inte fler än att gutar kan ha tappat dem då de gick till Stiklastad anno 1030). Gutasagan säger till och med att gutar hade bosatt sig i Grekland och att de vid tiden för Gutasagans nedtecknande, början av 1200-talet, fortfarande har kvar "sumt af waru mali" - lite av vårt språk.

Anledningen till att svearna i Annales Bertiniani kallar sig för Rhos (de kunde inte ens uttala det rätt) beror förstås på att de ställde sig under den gutniska handelsmaktens skydd.

- Alea jacta est!

/text Bernt Enderborg