Staden Visby som är Nordens största sevärdhet sägs ofta i litteraturen ha orsakat inbördeskriget på Gotland 1288 genom att införa tull för införsel i staden. Riktigt varifrån detta påstående kommer vet jag inte, men kanske är det Strelow som på 1600-talet säger detta i sin Gotländska krönika. Det bör i detta sammanhang sägas att Gutasagan inte säger ett knäpp om inbördeskriget.

I den handling som är den viktigaste urkunden för historia om inbördeskriget - Visby underkastelsebrev - sägs att borgarna orsakat kriget genom att omge staden med murar och fördrivit bönderna och därför "åstadkommit något oväsende och förnärmat det kungliga majestätet" (Magnus Ladulås).

Enligt skiljedomen som Magnus Ladulås skrev blev borgarna skadeståndsskyldiga, först för bygget av muren och därefter krigsskadestånd till Republiken Gotland. De fick också lova att hålla sig på mattan framledes samt att hjälpa Sverige om Gotland skulle göra uppror.

Givetvis ville borgarna ha ensamrätt att använda sin hamn, som de säkert la ner stora kostnader på. Men eftersom det var Republiken som byggt upp handeln och styrt den omfattande tyska bosättningen till just Visby så kan de inte ha varit särskilt roade av detta. Visby var fortfarande Hansans huvudstad och borgarna förmådde uppenbarligen handeln att fortsätta där (i litteraturen har det föreslagits att Västergarnsvallen kan ingå i ett försök att ordna en säker hamnplats för att konkurrera ut Visby - det tror inte undertecknad. Vid Paviken strax bredvid Västergarn finns en handelsplats från Vendeltiden, dvs handel har bedrivits i trakterna långt innan Visby fanns).

Infördes tull
- Nä. Det finns mig veterligt inget enda belägg för att något sådant skulle ha skett. Det är möjligt att borgarna försökte men de fick uppenbarligen mothugg och förlorade striden slutligt genom skiljedomsförfarandet hos Magnus Ladulås. Som en parentes kan vi säga att det oftast bestämt påstås att Visby vann kriget, men det måste vara rätt sällan som segraren går med på skiljedomsförfarande där de blir ålagda att betala krigsskadestånd.

Visby hade utvecklats och fortsatte framleva sina dagar i välmåga på grundlag av de handelsprivilegier som Republiken Gotland skaffat sig, såväl Artlenburgprivilegiet som handelshuset i Novgorod (hulmgarþi) tillkom Republiken Gotland, inte Visby.

Vi hävdar därför att Visby inte ens var i närheten av så fristående som framgår av det myckna skriveriet om staden, åtminstone inte så tidigt som 1288. För att uttrycka det annorlunda: inbördeskriget 1288 var ett misslyckat försök av borgarna att rycka staden ur Republiken Gotlands kontroll, något som dock åstadkoms fullständigt av Valdemar Atterdag 1361.

Välkommen med din kommentar
Har du andra åsikter än de som framförs här? Klicka på länken "Kommentar" nedan och skicka hit dem så publicerar vi åsikterna här under ditt namn.

/text och foto Bernt Enderborg