Hansestaden Visby har genom sina unika kulturvärden blivit antagen av UNESCO som en del av Världsarvet. Vi har härigenom tagit på oss ansvaret att bevara och i vårdat skick överlämna staden till kommande generationer.

Stadsplanen

Hansestaden Visby är uppförd på det branta kalkbergets avsatser ovanför ett naturligt hamnläge. Bebyggelsen omsluts av en mäktig ringmur.



Stadens medeltida ursprung avspeglar sig i de oregelbundna kvarteren med sina tätt sammanbyggda hus och det nätverk av gator och gränder som genomkorsar innerstaden. Huvudstråken utgår från ringmurens tre ursprungliga stadsportar där landsbygdens vägar ledde in i staden och ned mot hamnen. Den medeltida kärnan var koncentrerad till kvarteren i anslutning till hamnen och Strandgatan och sträckte sig upp till Stora Torget.



Stadsutrymmet var maximalt utnyttjat och på flera håll gjordes t o m valvslagningar över gaturummet, se Gatuvalven. De högt belägna klintarna och den norra delen av innerstaden innehöll troligen enklare träbebyggelse.

Stadens bebyggelse

Medlemskapet i Hansan gjorde staden rik och Visby utvecklades under 11-1200-talen med sin stenhusbebyggelse till en av de mest arkitektoniskt storslagna städerna i Östersjöområdet. Utländska köpmän, hantverkare, sjöfarare och kyrkans folk slog sig ner här och det gutniska Visby blev en mötesplats mellan olika kulturer. Särskilt det tyska inflytandet blev betydande och kom att sätta sin prägel på stadens liv och gestaltning.

Närmare 200 stenbyggnader från medeltiden är helt eller delvis bevarade. Påfallande många med romanska stildrag. På flera håll i staden reser sig fortfarande flervåniga handelshus med ståtliga trappgavlar, högkällare och fasaddekor i gotikens formspråk. Typiskt för stadsbilden är också 16-1700-talens träbebyggelse i korsvirke eller skiftesverksteknik. Många av dem har dessutom konstnärligt bemålade interiörer.

Kyrkor och ruiner

Det kyrkliga livet var en viktig del av tillvaron under medeltiden. I Visby byggdes fler kyrkor än i någon annan stad i landet. Inom murarna finns 13 kända kyrkobyggnader. Några av dem var församlingskyrkor medan andra tillhörde kloster eller var uppförda av hansestadens utländska handelsgillen. Efter medeltidens högkonjunktur och genom reformationens verkningar kom samtliga kyrkor utom S:ta Maria, nuvarande domkyrkan, att lämnas åt sitt öde, se ruiner. S:ta Maria, bilden ovan, uppfördes ursprungligen för stadens tyska befolkning och invigdes 1225. Kyrkan omgestaltades i gotisk anda under 1300-talet.

Ringmuren

Visby omges av en ovanligt väl bibehållen försvarsmur. Den är ca 3,5 km lång, 11 meter hög och uppförd till stadens skydd mot främmande inkräktare. Sannolikt hade den också till uppgift att markera stadens sjävständighet mot den gotländska landsbygden. Muren började byggas vid 1200-talets mitt och var ursprungligen betydligt lägre och enklare till sitt utförande. Den höjdes och försågs efter hand med torn och skyttegångar och anses vara färdigställd senast vid 1300-talets mitt. Muren är uppförd av kalksten i skalmursteknik och försedd med tre huvudportar och över 50 torn. Den är dessutom omgiven av vallgravar, som gjorde den mer svårintaglig. Bevarade stenbrott vittnar om att byggnadsmaterialet brutits i murens närhet.

Hansan och stadens historia

1100-talet
Visby utvecklas från vikingatida handelsplats för gotländska handelsbönder till en betydande hansestad. Ett bevakningstorn, "Kruttornet", uppförs vid hamninloppet.

1200-talet
Stadens storhetstid. Ståtliga stenhus, kyrkor och ringmuren uppförs. Staden är en av huvudorterna i det mäktiga hanseatiska förbundet. Handelspolitisk maktkamp och inbördeskrig.

1300-talet
En successiv tillbakagång inträder. Visby intas av Valdemar Atterdag 1361 och Gotland blir danskt.

1400-talet
Orostider i Östersjöområdet och svåra tider för Gotland. Visborgs slott anläggs och innehas tidvis av främmande herrar.

1500-talet
Visby plundras 1525 av lübeckarna (obs, Vad hände egentligen). Kyrkorna överges och bebyggelsen förfaller.

1600-talet
Gotland blir svenskt 1645 och en allmän återhämtning tar vid i slutet av århundradet.

1700-talet
Uppsving inom handel och näringsliv. Märks tydligt i bebyggelseutvecklingen.

1800-talet
Ruinerna och ringmuren börjar vårdas. Visby träder fram som en av de tidigaste turistorterna i landet.

1995
Visby antas som Världsarv av UNESCO.

Beslutet att anta Visby som världsarv fattades vid UNESCOS möte i Potsdam i december 1995. Hansastaden Visby nominerades enligt följande kriterier: "...ett synnerligen framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning".
ICOMOS maj 1995

- Rätt mycket mer information om Visby finns i spalten alldeles till höger.

/text Lennart Edlund, foto Bernt Enderborg