När man tänker på det, de är ju inte så stora, vad hade man egentligen alla dessa runda stenar till? Det finns ovanligt gott om dem, överallt träffar man på dessa rundar stenar som har en diameter mellan 7 och 10 cm ungefär sisådär.

Tanken är väl att man på en relativt stor sten, som blir skålformad med tiden, mal säd och annat till mjöl med tillhjälp av dessa runda stenar, och därför kallas de vanligen malstenar (malstajn).

När jag besökte Ringome Gårdsmuseum i Alva frågade Sven Norrby mig, när jag vilade ögonen på en stensamling, "säger du också malstenar"?

- Va, ja, jo, det gör jag väl, så har vi alltid sagt hemma. Farsan hade en hel hög under björken därhemma.

Då pekade Sven på en riktig malsten. Efter en stunds funderande blev jag tvungen att hålla med honom. De här vanliga runda stenarna som finns i överflöd och som de flesta kallar malsten kan inte vara särskilt praktiska att mala mjöl med. Det är ofta vanlig gråsten och det färdiga resultatet måste ha blivit i det närmaste oätbart av stensmulor.



Men den sten som Sven pekade på måste ha varit perfekt för att mala mjöl. Och därför får jag instämma i Svens slutsats: de här vanliga runda stenarna som på bilden ovan kan inte gärna ha använts till att mala mjöl. Kanske har de i stället, precis som Sven sa, använts som vapen, klotrunda stenar som tillverkats för att slungas på fientligt folk.

- Vad tror du?

Kanske kan man påminna om att bonden "iakob. i. mannagardum. sum. skutin. varth. ihel. mith. en. bärsu. sten. af. wis. borh" (Jakob i Mannagården sum skjuten vart ihjäl med en byssesten av Wis borg - under belägringen av slottet 1449) - förresten den som kan läsa runor kan åka till Lye medeltida kyrka och själv läsa vad Jakobs fru säger på hans gravsten.

- Kanske de här runda stenarna har använts till sånt också, se David och Goliat i Mästerby.

Varför inte åka till Ringome Gårdsmuseum och kika efter själv!

/text och foto Bernt Enderborg