På Internet råkade jag av en tillfällighet få syn på att de sammanslingrade trianglarna på bilden ovan, symbolen, kallas för "valknut". Och vid en sökning fick jag reda på att det finns hur många grunkor som helst där denna symbol används - smycken, tröjor, tatueringar osv, se t ex Wikipedia (engelska).


Bilderna ovan kommer från en kopia av en bildsten som återuppställts på ort och ställe, se också ärans ringar, eftersom originalet av någon outgrundlig anledning sägs vara av riksintresse annorstädes (Stockholm) och därför ivägburet (kulturstulet). Wikipedia säger att bilden föreställer "Odin with Sleipnir, Valknuts are drawn beneath the horse...". Och på ett annat ställe på Wikipedia visas en bild och så sägs att den är "Found in early medieval Germanic inscriptions".

Att kalla symbolen för valknut är påhittat i modern tid - samma gäller de två andra namnen i rubriken ovan. Vad de kallade symbolen på 700-talet då bildstenen vid Tängelgårda skapades vet vi inte. Och givetvis hänvisas det till en massa till isländsk historia på Internet trots att bildstenen redan var ett par hundra år gammal innan vikingarna började bosätta sig på Island (landnam kallat). Detta beror förstås på att den isländska sagalitteraturen är mera känd än Gotland och att skribenter ända sen de isländska sagorna upptäcktes har försökt tolka bildstenarna genom dem.

Om du läst lite på Guteinfo förut så vet du att vi inte tror på denna tolkning. Ett exempel kan vara þors borg. Strelow som skrev Gotlands historia på 1600-talet nämner inte med ett knäpp asaguden Tor, trots att han uppenbarligen kände till Gutasagan (det står þors borg i denna, se utvandrarna) och berättar i stället att borgen har fått sitt namn av en sjörövar-Tore. Vi menar alltså att Strelow inte kände till den isländska saga-litteraturen och att det inte heller fanns någon som helst tradition om asaguden Tor på 1600-talets Gotland. Men läser du modern ortsnamnsforskning, t ex Ingemar Ohlssons "Gotländska ortnamn", så sägs där att det är "uppenbart" att þors borg fått sitt namn efter asaguden. Vi skall också tillägga att Petreius som skrev Gotlands första historia på 1500-talet inte heller vet ett smack om någon asagud samt att Gutalagen från 1200-talet, som förbjuder okristligt blotande, inte känner till namnen på de gudar som dyrkades, se Hult och högar i Gutasagan och Om blot i Gutalagen (om du är på läshumör så finns det lite mer om religionshistoria och vad landnamsmännen trodde på).


Här är en annan framställning av symbolen, bildstenen från Stora Hammars i samma socken, se också rista blodörn, nåt läskigt och människooffer.

Vad är det då, vad betyder symbolen
- Har inte en aning.

Men symbolen är uppenbarligen inte från medeltida germanska inskrifter, som Wikipedia säger (tänk dock på att medeltiden inträffade tidigare på kontinenten), utan från tiderna före vikingatiden, kolonisationstid kallar vi på Guteinfo denna, se Gutarnas kolonier, och inte heller torde symbolen ha särskilt mycket att skaffa med isländsk sagalitteratur eller asagudar.

Vi emotser gärna förslag från dig vad symbolen kan tänkas symbolisera, klicka på kommentar nedan, och här kan du läsa om hur vi har tolkat bilderna på ärans ringar på sidan om ryttaren på Fardhem kyrka. Det finns helt enkelt inget stöd för att asaläran förekommit på Gotland, förutom genom tolkning av bildstenar, och anledningen till att Gotland skall drunkna i Islands i sig fantastiska litteratur och historia övergår mitt förstånd. Gotlands kultur är inte urgammal men omkring 10.000 år äldre än Islands sagalitteratur är den förstås.

Förresten, kolla loggan uppe i vänstra hörnet på SCA:s hemsida.

/text och foto Bernt Enderborg