Daniels bok som är rätt nytillbakakommen i Bibeln från apokryferna innehåller många historier som finns här och var men som bör vara svårt för dagens sekulära humanister att känna till. Vanligast är väl Susanna i badet, bl a Bellman sjunger om henne i visan om Joakim uti Babylon, som "hade en hustru Susanna, töm vår kanna, töm vår kanna" osv.

Predikstolen i Västergarns medeltida kyrka visar i en av speglarna målningen ovan, och den är väl möjligen än svårare att känna igen ty motivet kommer från en judisk legend om Habackuk, som av högre makt tvingades förse Daniel med mat då denne satt i gropen.

Habackuk, en av de mindre profeterna, har en egen bok i Bibeln där han till en början frågar Gud varför i helvete det ser ut som det gör här i världen - han säger inte så men menar väl ungefär detta - och det är alltså han som lyfts i håret för att ge Daniel mat i lejongropen, där han satts på anstiftan av avundsjukt folk eftersom han inte följde en tillfällig religiös lag, 30 dagar, som förbjöd att man tillbad någon annan gud eller människa än babyloniernas kung; Daniel tillbad förstås Jehova.

Lejonen åt inte upp honom, och när kung Darius, som gillade Daniel, nästa dag kollade hur det hela hade avlöpt fann honom oskadd vart han gramse och kastade i stället angivarna i gropen, som lejonen däremot omedelbart slukade.

Predikstolen från 1600-talet visar Habackuk och Daniel men också evangelisterna.

/text och foto Bernt Enderborg