S:t Olof kristnade inte Gotland II
Historia
Bilden ovan visar en del av altartavlan i Vänge kyrka.
Gotlands apostel under medeltiden, sägs det, var S:t Olof, som själv var härförbi 1029. Vi har berört honom i några artiklar, framförallt denna, och kanske finns det lämningar av det bynahus som Ormica byggde efter att han antog kristendomen efter Olofs lära - eptir helga olafs kennjdomi, som det står i Gutasagan, se S:t Olofsholm.
I Boken om Gotland, Centraltryckeriet, Esselte, Sthlm 1945, s 159, skriver Elias Wessén under rubrik - Olov den helige förkunnar kristendomen på Gotland - en del om Olofs inblandning i kristendomen på Gotland:
"Det starkaste stödet för Gutasagans uppgift, att Olov den helige har varit verksam för att införa kristen tro på Gotland är emellertid, att vissa stycken i Gutalagen visa omisskännlig likhet med norska kyrkorätter, som i dessa delar härstamma just från Olof den helige."
Elias Wessén talar inte på citerat ställe om vilka stycken i Gutalagen han avser, utan fortsätter: "Det är icke möjligt att förklara detta genom någon senare påverkan av norsk rätt på gutnisk. Det tyder i stället på att Olov själv givit gutarna deras första kristenrätt, som ännu i väsentliga delar är bevarad i 1200-talets Gutalag. Måhända går även äldsta kyrkoorganisationen på Gotland tillbaka på helge Olovs tid."
Som enda motivering till ovanstående anför Wessén: "En parallell till norska förhållanden är det nämligen, att tre kyrkor, en i var treding, äro äldre än alla de andra och ett slags moderkyrkor för dem, alldeles såsom fallet är med de norska fylkeskyrkorna."
- Det låter bra, men är dessvärre fel. De kyrkor Wessén syftar på kan inte gärna vara några andra än asylkyrkorna, dvs kyrkorna i Fardhem, Tingstäde och Atlingbo, se Gutalagen om Mandråp. Dessa är emellertid inte Gotlands äldsta, vilka är kyrkorna vid Kulstäde i Vall, den som brändes, Peters kyrka (petrs kirchiu) i Visby, som Botair byggde i stället för den i Vall, och först därefter byggdes Atlingbo kyrka. Det är först nu som Gutasagan behandlar Olof den heliges besök på Gotland.
Och vad gäller det här med parallell till norsk kyrkorätt anser undertecknad att Wessén hugger i sten, och man undrar om han verkligen hade läst 5 Moseboken 4:41 ff:
"Vid denna tid avskilde Mose tre städer på andra sidan Jordan, på östra sidan, till vilka en dråpare skulle kunna fly, om han hade utan vett och vilja och utan att förut hava burit hat till honom; om han flydde till någon av dessa städer, skulle han få bliva vid liv".
Tredelning är alltså på sätt och vis naturlig i kyrkorätten och har väl strängt sagt inte ett smack med Norge och Olof den helige att göra. Läs förresten också bestämmelserna om Mandråp i Gutalagen där vi långt ner på sidan använder ett annat exempel från Moseböckerna.
För övrigt är det att dra till så att det räcker när Wessén säger att Gutasagan har uppgifter om att "Olov den helige har varit verksam för att införa kristen tro på Gotland". I själva verket står det bara att han har besökt Gotland samt att han var här länge, över vintern eller så. Det står inte ett knäpp i Gutasagan om att han på något sätt varit verksam för att införa kristen tro - läs själv.
Gotlands apostel under medeltiden, sägs det, var S:t Olof, som själv var härförbi 1029. Vi har berört honom i några artiklar, framförallt denna, och kanske finns det lämningar av det bynahus som Ormica byggde efter att han antog kristendomen efter Olofs lära - eptir helga olafs kennjdomi, som det står i Gutasagan, se S:t Olofsholm.
I Boken om Gotland, Centraltryckeriet, Esselte, Sthlm 1945, s 159, skriver Elias Wessén under rubrik - Olov den helige förkunnar kristendomen på Gotland - en del om Olofs inblandning i kristendomen på Gotland:
"Det starkaste stödet för Gutasagans uppgift, att Olov den helige har varit verksam för att införa kristen tro på Gotland är emellertid, att vissa stycken i Gutalagen visa omisskännlig likhet med norska kyrkorätter, som i dessa delar härstamma just från Olof den helige."
Elias Wessén talar inte på citerat ställe om vilka stycken i Gutalagen han avser, utan fortsätter: "Det är icke möjligt att förklara detta genom någon senare påverkan av norsk rätt på gutnisk. Det tyder i stället på att Olov själv givit gutarna deras första kristenrätt, som ännu i väsentliga delar är bevarad i 1200-talets Gutalag. Måhända går även äldsta kyrkoorganisationen på Gotland tillbaka på helge Olovs tid."
Som enda motivering till ovanstående anför Wessén: "En parallell till norska förhållanden är det nämligen, att tre kyrkor, en i var treding, äro äldre än alla de andra och ett slags moderkyrkor för dem, alldeles såsom fallet är med de norska fylkeskyrkorna."
- Det låter bra, men är dessvärre fel. De kyrkor Wessén syftar på kan inte gärna vara några andra än asylkyrkorna, dvs kyrkorna i Fardhem, Tingstäde och Atlingbo, se Gutalagen om Mandråp. Dessa är emellertid inte Gotlands äldsta, vilka är kyrkorna vid Kulstäde i Vall, den som brändes, Peters kyrka (petrs kirchiu) i Visby, som Botair byggde i stället för den i Vall, och först därefter byggdes Atlingbo kyrka. Det är först nu som Gutasagan behandlar Olof den heliges besök på Gotland.
Och vad gäller det här med parallell till norsk kyrkorätt anser undertecknad att Wessén hugger i sten, och man undrar om han verkligen hade läst 5 Moseboken 4:41 ff:
"Vid denna tid avskilde Mose tre städer på andra sidan Jordan, på östra sidan, till vilka en dråpare skulle kunna fly, om han hade utan vett och vilja och utan att förut hava burit hat till honom; om han flydde till någon av dessa städer, skulle han få bliva vid liv".
Tredelning är alltså på sätt och vis naturlig i kyrkorätten och har väl strängt sagt inte ett smack med Norge och Olof den helige att göra. Läs förresten också bestämmelserna om Mandråp i Gutalagen där vi långt ner på sidan använder ett annat exempel från Moseböckerna.
För övrigt är det att dra till så att det räcker när Wessén säger att Gutasagan har uppgifter om att "Olov den helige har varit verksam för att införa kristen tro på Gotland". I själva verket står det bara att han har besökt Gotland samt att han var här länge, över vintern eller så. Det står inte ett knäpp i Gutasagan om att han på något sätt varit verksam för att införa kristen tro - läs själv.
/text och foto Bernt Enderborg