Sjöliljorna är tagghudingar som levde fastsittande företrädesvis på sidor av rev. Djuret består av en bägarformig kropp med mun på ovansidan och en krans av armar runt den. Från kroppens undersida löper en stjälk som sitter fast vid ett hårt underlag eller förankras med rotliknande utskott.



Man hittar mycket sällan fossil av hela sjöliljor eftersom skelettet faller isär omedelbart efter djurets död. De vanligaste delar man finner är bitar av stjälken.

Sjöliljorna är bergartsbildande s.k. crinoidé. Kalksten består till stor del av sjöliljor.

/text och foto Bernt Enderborg