Vi skall försöka samla ihop vår information så att det blir någon slags överblick över olika ämnen. Sidan uppdateras under hand.

Det hela är emellertid rätt krångligt. Det finns nämligen inte många krigiska händelser som vi kan säga att gutarna själva tagit sig för. I hävderna framstår gutarna som ett fredsälskande folk, vilket förstås också var anledningen till att affärsverksamheterna blev så stora på Gotland under såväl vikinga- som medeltid. Men till den ändan måste vi också anteckna ett starkt försvar, ty eljest förefaller fred ha varit svår att uppnå under iväggalopperade tidsåldrar.


Relief från Grötlingbo kyrka.

Inbördeskrig

1288 rasade ett inbördeskrig mellan staden Visby och republiken Gotland. Republiken vann, såvitt jag kan begripa, se sidorna om Visby underkastelsebrev, infördes tull 1288, vad sa Petrus de Dacia och Den påstått delade ön.

Vi skall tillägga att professor Nylén skriver att ingen vann. Det vanligaste är dock att hävda, på grunder som inte går att förstå, att Visby vann.

1362 Visby bränns ner, kanhända en hämnd för stadens passivitet 1361 då Valdemar Atterdag krossade den gutniska bondehären medan borgarna betraktade det hela bakom stängda murar.

1525 intog Republiken/bönderna staden Visby tillsammans med Lübeck, se Vad hände egentligen 1525.

1532 var det nästan inbördeskrig igen. Bönderna stod samlade i närheten av Atlingbo kyrka under ledning av Lauritz Isem, färdiga att bekriga Visby. Oenigheten mellan stad och land berodde på att Visby hos kung Hans i Danmark hade lyckats få ovederhäftiga privilegier bekräftade, t ex sånt som att främmande köpmän inte skulle inte få driva handel på Gotland utom i Visby och att bönderna skulle vara tvungna att köpa nödvändighetsvaror i Visby.

Nu blev det emellertid inte krig utan länsherren Henrik Rosencrantz lyckades förlika parterna. Bönderna fick rätt att bedriva handel som de ville om det var längre än fyra mil från Visby, inklusive med köpmän från andra länder.

Vi kommer att skriva mer om dessa privilegier som Visby levde på för länge sen. Men det hela är svårt att värdera på ett vettigt sätt - förmodligen är det just jämt dessa och liknande privilegier som har orsakat alla inbördes krigsanledningar på Gotland. När man läser dessa privilegiebrev blir man arg för att det var så korkat alltihop, dumhet rätt och slätt, men så slår det en att det är precis likadant i dag, städer privilegieras nåt sanslöst i Sverige.



Angreppskrig
Vi vet inte säkert att det har förekommit gotländska anfallskrig, men ett och annat kan vara värt att anteckna i alla fall, t ex:

Kvädet om Beowulf, en tvättäkta gute, innehåller lite om att männen från havet hjälpte Adils till tronen i Uppsala. Kanske var det så, och det får väl klassificeras som något slags angrepp ehuru tillsammans med tronpretendenten.

Visst vet vi att arabiska och ryska författare säger att vikingarna slog under sig folk i Balticum och sålde dem som slavar, vilket väl är en sorts angreppskrig, men hur det var bevänt med detta i verkligheten är inte gott att veta - vi har just inga riktiga bevis. Men har det förekommit så kan nämnas att det på Gotland har upphittats omkring 80% av allt vikingatida silver i Sverige.

I handelsöverenskommelsen i Artlenburg 1161 nämns att det har varit osämja mellan tyskar och gutar. Huruvida det innefattar att gutarna har varit i Balticum och bråkat vet vi inte, alldeles omöjligt är det väl inte.

Att gutar under tidig medeltid har deltagit i korståg mot Finland verkar de flesta forskare överens om. Men det kan inte uppfattas som påhittat av gutarna utan ingick väl i vad som bombastiskt kallas sveaväldets expansiva Östersjöpolitik, eller nåt åt det hållet. Fast egentligen är det inte svearna utan kyrkan, vilket framgår om man läser Gutasagan med en smula eftertanke.

Vidare deltog förstås gutar då Sören Norby intog Blekinge och Skåne i början av 1500-talet, men det var för Kristian II:s räkning. Det bör ha varit så att gutarna deltog också i andra räder mot fastlandet som Norby tidigare genomförde.


Från slaget på Röcklinge backe 1313.

Försvarskrig
Det här är en svårare avdelning, ty angreppen på Gotland har varit legio.

Århundraden runt Kristi födelse var förmodligen en orolig tid. Det förefaller som att många av Gotlands omkring 100 fornborgar har byggts vid den här tiden, se t ex Tors borg - fler borgar.

Gutasagan säger att "många försökte" men att ingen lyckades, så t ex Björn från Södermanland. När i tiden dessa många försök att inta eller plundra Gotland ägt rum vet vi förstås inte, allra helst som när vi inte har hittat några lämningar som antyder något sådant, men det tör väl vara att gissa på redan Vendeltid (på Guteinfo kallas denna tid Kolonialtiden emedan gutarna hade olika kolonier runt hela Östersjön). Ett fredsavtal slöts i alla fall (handelsavtal) med svearna, kanske redan vi den här tiden.

Strelow nämner i sin Guthilandiske krönika anno 1633 att tyska vikingar angrep Gotland, förmodligen någon gång under vikingatiden. Ett antal stormän drog samman sitt folk, slog tyskarna till havs eller på Stora Karlsö, varefter de, då de återigen ankrat på Gotland, gned svärden rena varefter stället blev uppkallat: Gnidsvärd, som i idag kallar Gnisvärd (man läser gnis-värd men det skall alltså vara gni-svärd). Om detta har inträffat vet vi inte.

Strelow säger att den norske monark som med tiden kallades Olof den helige tvångskristnade Gotland, men det tror vi inte på.

1313 blev Birger Magnusson med armé slagen på Röcklinge backe

1361 erövrade Valdemar Atterdag Republiken Gotland

1394 intog Fetaliebröderna Gotland

1404 blev Kalmarunionen slagen i Slite 1404

1449, Kalmarunionen en gång till

1524, Sören Norby slår bondekungen

---

- Tja, det får räcka så till en början. Är det nåt jag glömt så använd gärna kommentar nedan.

/text och foto Bernt Enderborg