Gåtfull inskrift vid S:ta Carin
Kuriosa - Visby - Nära - Karta
På den västra sidan av S:ta Carin i Visby finns en port som leder in till bakgården. Bilden ovan visar den översta delen porten och en märklig inskrift på den.
Nedan presenterar vi den äldre tolkningen av inskriften men nyligen har det hållits ett seminarium i Visby där den tolkats radikalt annorlunda. I Gotlands tidningar (lokaltidning) den 23/8-2011 sägs den betyda:
"Den som skall äga detta hus, åt honom give Gud lycka och goda år".
Nedan sägs språket vara plattyska, det är fortfarande rätt, och att inskriften inte hör hemma på S:ta Carin, vilket också fortfarande är rätt, däremot hur det lärda sällskapet med Per Stobeus i täten har tolkat de enskilda bokstäverna i inskriften framgår inte av lokaltidningen.
Bengt Stolt, som skrivit artikeln i tidningen och därtill deltagare av seminariet liksom också Tryggve Siltberg, Birgit Stolt, Börje Westlund, Torsten Svensson och Sven-Erik Pernler, säger att denna välgångsönskan på tidens affärsspråk för framtida ägare av huset måste betraktas som unik - man känner inte till någon annan från denna tid inom Östersjöområdet - men också att, eftersom språket är plattyska, något som professor Birgit Stolt intygar, "välgångsönskningar på det språket inte kan ha varit något unikt för Visby utan bör ha förekommit också på andra håll".
Det är undertecknad som har lagt fet stil på de två orden ovan, ty sistnämnda tanke, dvs att något har hittats bara på Gotland och alltså måste det också finnas annorstädes, tycks mig vara vanlig då det gäller gotländska fynd. Jag finner den lika märkligt varje gång, och några randiga visar sig sällan.
Äldre tolkning av inskriften
Språket påstås vara plattyska och bokstäverna ett slags gotiska majuskler. L Bygdén har skrivit en del om denna inskrift i Fornvännen 1917 och han tolkar bokstäverna till:
"SWE DIT BESIT HE SAL DEME GEVE C. OLVF IHACOBII GUTIENSI".
Översatt: "Den som äger detta han skall giva tionde till kaniken Oluf Jacobi Gotlänningen".
Ordet "kaniken" är bara ett C i inskriptionen, ordet "detta" antas vara ett hus och "gutensi" översätter han med gotlänningen fast det står guten. Bygdén konkluderar vidare att porten inte alls hör hemma i S:ta Carin utan kommer från Bergmanska huset, vilket också gamla traditioner säger att den gör; Bergmanska huset ligger strax bredvid S:ta Carin, kommunen höll till där får något år sen - kanhända ser du något av valven som porten suttit i om du fortsätter söderut från S:ta Carin genom Valvhuset på Mellangatan.
Om inskriptionen verkligen säger att en fastighet i Visby skall ge tionde till en kanik i Linköping, som Bygdén tror, förefaller detta undertecknad mer än märkligt. Men det sägs också i Fornvännen att inskriptionen kan ha något med tionde till S:t Olof att göra, dvs den församlingskyrka som i dag återfinns i Botaniska trädgården. Det ligger några församlingskyrkor mellan Bergmanska gården och S:t Olof - S:t Lars, Drotten, S:t Clemens - varför det låter rimligare att inskriptionen har med tionde till S:t Olof att skaffa.
Nedan presenterar vi den äldre tolkningen av inskriften men nyligen har det hållits ett seminarium i Visby där den tolkats radikalt annorlunda. I Gotlands tidningar (lokaltidning) den 23/8-2011 sägs den betyda:
"Den som skall äga detta hus, åt honom give Gud lycka och goda år".
Nedan sägs språket vara plattyska, det är fortfarande rätt, och att inskriften inte hör hemma på S:ta Carin, vilket också fortfarande är rätt, däremot hur det lärda sällskapet med Per Stobeus i täten har tolkat de enskilda bokstäverna i inskriften framgår inte av lokaltidningen.
Bengt Stolt, som skrivit artikeln i tidningen och därtill deltagare av seminariet liksom också Tryggve Siltberg, Birgit Stolt, Börje Westlund, Torsten Svensson och Sven-Erik Pernler, säger att denna välgångsönskan på tidens affärsspråk för framtida ägare av huset måste betraktas som unik - man känner inte till någon annan från denna tid inom Östersjöområdet - men också att, eftersom språket är plattyska, något som professor Birgit Stolt intygar, "välgångsönskningar på det språket inte kan ha varit något unikt för Visby utan bör ha förekommit också på andra håll".
Det är undertecknad som har lagt fet stil på de två orden ovan, ty sistnämnda tanke, dvs att något har hittats bara på Gotland och alltså måste det också finnas annorstädes, tycks mig vara vanlig då det gäller gotländska fynd. Jag finner den lika märkligt varje gång, och några randiga visar sig sällan.
Äldre tolkning av inskriften
Språket påstås vara plattyska och bokstäverna ett slags gotiska majuskler. L Bygdén har skrivit en del om denna inskrift i Fornvännen 1917 och han tolkar bokstäverna till:
"SWE DIT BESIT HE SAL DEME GEVE C. OLVF IHACOBII GUTIENSI".
Översatt: "Den som äger detta han skall giva tionde till kaniken Oluf Jacobi Gotlänningen".
Ordet "kaniken" är bara ett C i inskriptionen, ordet "detta" antas vara ett hus och "gutensi" översätter han med gotlänningen fast det står guten. Bygdén konkluderar vidare att porten inte alls hör hemma i S:ta Carin utan kommer från Bergmanska huset, vilket också gamla traditioner säger att den gör; Bergmanska huset ligger strax bredvid S:ta Carin, kommunen höll till där får något år sen - kanhända ser du något av valven som porten suttit i om du fortsätter söderut från S:ta Carin genom Valvhuset på Mellangatan.
Om inskriptionen verkligen säger att en fastighet i Visby skall ge tionde till en kanik i Linköping, som Bygdén tror, förefaller detta undertecknad mer än märkligt. Men det sägs också i Fornvännen att inskriptionen kan ha något med tionde till S:t Olof att göra, dvs den församlingskyrka som i dag återfinns i Botaniska trädgården. Det ligger några församlingskyrkor mellan Bergmanska gården och S:t Olof - S:t Lars, Drotten, S:t Clemens - varför det låter rimligare att inskriptionen har med tionde till S:t Olof att skaffa.
/text och foto Bernt Enderborg