Vanligen utpekas gigantiska rösen och skeppssättningar som det bronsålderstida begravningssättet men det kan inte gärna vara hela sanningen. De som går den långa delen av Linnéstigen i När kommer att få se intressanta saker.



Med stor sannolikhet, säger informationsskylten, återfinns ett gravfält från bronsåldern i environgerna, stora stensättningar.

Linnéstigen tar sin början och ände vid När kyrka. Man följer Närsån och för den korta sträckan vända på Jägarbron och för den längre vid Gannabro (en sida om själva stigen kommer småningom). Stensättningarna finns på den långa sträckningen.



Skyltens författare säger att dessa och liknande stensättningar kan vara en övergångsform mellan gravformer under bronsåldern, 1600 till 500 f.Kr., dvs mellan stora rösen och kommande skeppssättningar. Det finns i dag 400 riktigt stora rösen och 350 synliga skeppssättningar på Gotland, och det är ju inte särskilt mycket, även om flera kan vara begravda på samma ställe.



Kanske också gutarna blev mera sjöfarande i mitten av bronsåldern, mer kontakt med andra kulturer. I förbigående ska vi nämna det sensationella fyndet av järn som gjordes vid storröset Digerrojr i Garde som bevisar att gutarna redan i slutet av bronsåldern hade tagit till sig kontinental kultur; fågelvägen är det bara 5-6 kilometer till Digerrojr från stensättningarna i När.



Det är ett skönt område att promenera, jag har gått båda sträckorna var för sig, och skönt är det att sätta sig på en sten och begrunda bronsålderns framgångar, ty det var en av Gotlands storhetstider. Glöm bara inte storrösen och skeppssättningar.

/text och foto Bernt Enderborg