Den långa och grunda Lausviken är ett fågelskyddsområde och där har man satt upp ett fågeltorn för dem som gillar att kika på fåglar.



Härifrån den södra delen har man utsikt över hela Lausviken, ända bort till en vacker udde där samhället Ljugarn ligger.



Inåt viken finns vassruggar och grunda sandbankar, som vid lågvatten kan sträcka sig flera hundra meter ut i viken, och Lausviken tillhör ett av de områden där du kan få se tusentals vitkindade gäss i flyttider samt de flesta andra havs- och strandfåglar som finns i Sverige. Till häckande arter räknas enligt skylten på plats bl a grågås, gravand, snatterand, årta, kricka, skedand, skärfläcka, strandskata, större strandpipare, tofsvipa (bläckar), rödbena, storspov, enkelbeckasin, silvertärna och småtärna.



Ut mot havet breder ett skönt fågellandskap ut sig, ett gräs- och vassrike där en av Gotlands största åar rinner ut, se sidan om Ormkvinnans barn 2006, och som ändas av den udde vi kallar Nöiu (Nyen) med toppen Örnkull och ett litet fiskeläge, Brändu.



Ute i viken flyter tre små öar på horisonten, Lausholmar (du ser dem i kanterna på fotot ovan), och är förstås ännu ett gott skäl till varför denna vik i Lau socken är en utomordentlig fågellokal, en av Gotlands bästa.

/text och foto Bernt Enderborg