Eskelhem kyrka är måhända lite annorlunda då långhuset från 1100-talet inte revs fullständigt utan byggdes högre på 1200-talet (ovanför rundbågslisten), och man byggde sig ett stadigt torn i samma veva, ett försvarstorn, jfr Dalhem. Den sista delen att byggas om, som på så många kyrkor, var koret, som gjordes stort, luftigt, gotiskt och fint på 1300-talet.



Strax under rundbåglisten, som alltså en gång i världen markerade murens höjd, sitter en bra mycket äldre fris med drakslingor, eller ormalur.

Johnny Roosval och Bengt Söderberg säger i Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Hejde setting, Centraltryckeriet 1942, att: "Delar av två äldre stenkyrkor äro bevarade inom nuvarande långhus och torn, dels vikingatidens kyrka från 1000-t., dels en romansk från 1100-t:s slut."



Ovan ser du lite mer av långhusets södra vägg på Eskelhem kyrka (rundbågslisten går runt hela långhuset).

På bilden syns påbyggnaden av långhuset i mitten av 1200-talet, allting ovanför rundbågslisten, och 1100-talets romanska kyrka därunder, där man murat in drakslingorna från den rivna vikingatida kyrkan. På bilden ser du omkring 250 år.



Alldeles som i Dalhem ser det ut som ett försvarstorn, som senare byggts upp i höjden, men härom står inget i litteraturen, däremot sägs: "Tornloftet liknar en riddarsal i ett bostadstorn." Men det är antagligt att tornet var ett försvarstorn, som byggdes under oroliga tider i mitten av 1200-talet, se Medeltidens försvarsverk, och som förhöjdes då koret byggdes i mitten av 1300-talet.

Historiska spekulationer

Att det funnits gott om kyrkor på 1000-talets kan du se på sidan om Kyrkornas ålder; de äldsta av sten antas förresten vara Garde (se också Lite mer om Garde kyrka) och Källunge kyrka (se storleksskillnaden på det långhuset och 1300-talets kor).

Av drakslingorna ovan kan man kanske dra slutsatser om att de sena vikingarna byggde in sin egen konst i kyrkorna med drakar, drakslingor och sånt, se Stavkyrkor, men på 1100-talet kom den romanska och byzantinska stilen inmarscherande, se Byzantios och ortodoxi och kanske Kastaler - tiderna var fortfarande strålande. 1200-talet var ett mera oroligt tidevarv vilket ledde till att gutarna befäste sig alltmer med försvarstorn, som i Eskelhem, pga av nationalstater, monopolsträvanden och liknande idioti.

De krigiska tiderna kulminerade på Gotland med inbördeskriget 1288, men när världen lugnat ser sig och parterna samsats fortsatte affärerna med strålande tider. Och därför fortsatte man att bygga på kyrkan, dvs det stora koret närmare mitten av 1300-talet, så är det på många kyrkor. Då inträffade förfärliga saker: först Digerdöden och strax efter Valdemar Atterdag. Gotland var i slutet av 1300-talet bl a utarmat av alla dessa satans mördare, och sen dess har de flesta kyrkors byggnader i stort sett fått vara som de är, allra helst som främmande makter tog över och förstörde den fria handeln som hade gjort Gotland till ett av världens skatt- och kyrktätaste ställen.

- Kika efter, Gotlands historia står framför dig! Se också t ex Långhusportalen i Stånga och Tornet på Dalhem kyrka.

/text och foto Bernt Enderborg