Vikingatida flöjel
Historia - Källunge - Nära - Karta
Den tidigare väderflöjeln som suttit högst upp på Källunge kyrka finns på museum, vilket vet jag inte, utan en kopia är utställd inuti kyrkan.
Johnny Roosval, som blev inblandad i det hela varom du kan läsa här säger på sidan 371, vilket är en anslutning till Anders Bugges uppfattning, då han den 14/9 1930 talade i Källunge kyrka efter högmässan om fyndet att:
"Flöjeln vore att uppfatta som en utrustningspersedel, vilken vid mobilisering av gotländska sjöstridskrafter på 1000-talet skulle hämtas ur sitt förvaringsrum i vad man kunde kalla 'rullföringsområdets kyrka'."
Från den utställda kopian i Källunge kyrka
Gotland har ju också många, många bildstenar där skepp från den här tiden förekommer, men mig veterligt i skrivande stund kan jag inte komma på någon som ser ut som flöjeln i Källunge; kika på några skepp på sidan om Kolonierna och här är vår Guide till bildstenar men se först och sidan om en Detalj från ett vikingaskepp där en annan sorts flöjel visas.
Från kopian i Källunge kyrka
Kikar vi lite närmare på flöjeln så ser vi ormalur som förekommer redan hiskligt långt tillbaka i tiden men också under vikingatiden och lite senare på våra kyrkor, se t ex Vikingar i Eskelhem. Roosval säger i ovannämnda skrift, s 371f, att: "Över flöjelns höga konstnärliga egenskaper kunde jag endast tala i allmänna, uppskattande ordalag, då det icke var möjligt att från predikstolen visa de delikata gravyrerna för en hel församling."
Källunge kyrka är med rätta berömd för de annorlunda friserna, se t ex Spel och dobbel och Spelemännen men borde kanske vara ännu mer berömd för de bysantinska målningarna, se sidan om Byzantios och ortodoxi.
I förbigående kan jag väl säga att det finns en uppsats från Stockholms Universitet där man använder bl a Källunge kyrka som exempel men inte för att kyrkan är exempellöst besökansvärd utan som grund för påståendet att gutarna led av megalomi, storhetsvansinne, då de byggde sina kyrkor. Det är så dumt att man nästan tappar hakan, allra helst som kyrkan är ett resultat av byggnation över flera århundraden, t ex är långhuset från 1100-talet och koret från 1300-talet. Om författaren och handledaren besinnat sig lite så kanke sidan om Tornet på Dalhem kyrka hade kunnat öka deras insikter ett ginungagap.
Johnny Roosval, som blev inblandad i det hela varom du kan läsa här säger på sidan 371, vilket är en anslutning till Anders Bugges uppfattning, då han den 14/9 1930 talade i Källunge kyrka efter högmässan om fyndet att:
"Flöjeln vore att uppfatta som en utrustningspersedel, vilken vid mobilisering av gotländska sjöstridskrafter på 1000-talet skulle hämtas ur sitt förvaringsrum i vad man kunde kalla 'rullföringsområdets kyrka'."
Från den utställda kopian i Källunge kyrka
Gotland har ju också många, många bildstenar där skepp från den här tiden förekommer, men mig veterligt i skrivande stund kan jag inte komma på någon som ser ut som flöjeln i Källunge; kika på några skepp på sidan om Kolonierna och här är vår Guide till bildstenar men se först och sidan om en Detalj från ett vikingaskepp där en annan sorts flöjel visas.
Från kopian i Källunge kyrka
Kikar vi lite närmare på flöjeln så ser vi ormalur som förekommer redan hiskligt långt tillbaka i tiden men också under vikingatiden och lite senare på våra kyrkor, se t ex Vikingar i Eskelhem. Roosval säger i ovannämnda skrift, s 371f, att: "Över flöjelns höga konstnärliga egenskaper kunde jag endast tala i allmänna, uppskattande ordalag, då det icke var möjligt att från predikstolen visa de delikata gravyrerna för en hel församling."
Källunge kyrka är med rätta berömd för de annorlunda friserna, se t ex Spel och dobbel och Spelemännen men borde kanske vara ännu mer berömd för de bysantinska målningarna, se sidan om Byzantios och ortodoxi.
I förbigående kan jag väl säga att det finns en uppsats från Stockholms Universitet där man använder bl a Källunge kyrka som exempel men inte för att kyrkan är exempellöst besökansvärd utan som grund för påståendet att gutarna led av megalomi, storhetsvansinne, då de byggde sina kyrkor. Det är så dumt att man nästan tappar hakan, allra helst som kyrkan är ett resultat av byggnation över flera århundraden, t ex är långhuset från 1100-talet och koret från 1300-talet. Om författaren och handledaren besinnat sig lite så kanke sidan om Tornet på Dalhem kyrka hade kunnat öka deras insikter ett ginungagap.
/text och foto Bernt Enderborg