På en öppen häll i skogskanten vid Hägsarve i Buttle återfinns världens största samling slipskåror - 64 st. Man kan inte gärna kalla skårorna för svärdslipningsstenar, vilket annars är det brukliga namnet, eftersom de liksom de två andra riktigt stora samlingarna (Grauns klint och Haugriv) är slipade direkt i hälleberget (som består av kalk på Gotland).

Killen på bilden ovan är Mikke, som har ett snickeri i trakten och hade vänligheten att visa mig vägen. Tack Mikke!



Slipskårorna förefaller grupperade på något sätt. De ligger i olika grupper på hällen, från några stycken upp till tio, och det är lätt anta att förfäderna har använt någon slags maskin för att åstadkomma skårorna.



Skårorna brukar vara omkring en meter långa och av lite olika form. Den ovan är ganska rak i kanterna men det finns skåror som snarare kan liknas vid en båt, se skårorna vid Grauns klint där exempel finns.

Vi har inte en aning om till vad de har använts. Det finns förstås en radda teorier - se slipskåror eller svärdslipningsstenar - men inget säkert. Inte heller kan vi säga hur gamla de är - se denna sida - även om många utifrån ett par skåror på en bildsten från 6-700-talet hävdar att alla skåror (omkring 4.000) är tillkomna vid den tiden. Denna slutsats är förstås ännu mer hårresande och generell än antagandet att skårorna är slipade på stenåldern i syfte att markera himlaobjektens positioner (vanligen månen).



Tvärs över det kala berget går en spricka och i den finns en liten källa som synbarligen håller vatten året runt ty det stod vatten där i juli 2006, det torraste året i mannaminne. Kanske källan har varit till nytta under själva slipningen.

På det stora hela vet vi alltså inte hur skårorna har kommit till, vi vet inte hur gamla de är och till vad nytta de kan tänkas ha varit. Det är uthäftat häftigt att stå på en häll som den i Buttle och fundera en stund.

/text och foto Bernt Enderborg