De huggna sandstenstolparna i nygotik vid ingången till prästgården i Öja talar om vad Gotland är för något. Ave viator - var hälsad resande - bjuder på latin envar välkommen.



Strax bredvid prästgårdens välkomsthälsning ligger en rund kastal ute på en åker, se info. Det är ett försvarstorn, förmodligen från vikingatiden, som på ett eller annat sätt har hjälpt till att försvara bygden.

Kastalen hälsar på sitt sätt också resande välkommen, men så att säga negativt. Å andra sidan användes kastalen bara när de resande inte hade för avsikt att särskilt hålla på gästvänskapens lagar. En gång i världen såg väl förresten kastalen ungefär ut som den i Sundre, någon mil söderut.



Om du kommer ridande så finns det ställen att binda hästen på i kyrkogårdsmuren mindre än 50 meter från grinden till prästgården.

Du är välkommen till Sudret (= Suder treding, den södra tredjedelen av Gotland), där finns allt du behöver för en avkopplande, berikande och stimulerande tillvaro. Det finns långa badstränder, raukar, fiskelägen och mer historia, natur och kultur (se t ex kyrkan med madonnan och triumfkrucifixet) än vad du någonsin kan tro (vi vet att man försöker smälla i dig att Visby, Roma och sånt var allt under medeltiden men det är inte ens i närheten av sant).



Innan du kommer fram till Öja så stanna till vid Fide kyrka. Sträck på dig och se efter havet både i öst och väst, och vad står det i taket?

Huset på bilden finns alldeles bredvid kyrkan, det är kyrkogårdsmuren du ser. Det är proportionerna själv! Jag tror att du inte ens trodde att det fanns sådana ställen i Sverige.

Välkommen!

/text och foto Bernt Enderborg