Fleringe socken
Socken - Fleringe - Nära - Karta
Fleringe är värt en omväg, den vackraste vägen till Fårö går över Fleringe, titta på kartan så förstår du varför.
Här finns vidsträckta stränder, stora orörda hällmarksområden, många småträsk och våtmarksområden - och så Gotlands största insjö Bäste träsk med sitt rena klara vatten. Ja, Fleringe är rent av värt en egen resa, här finns mycket att utforska.
En populär badplats i Fleringe är Blå lagunen, ett kalkbrott. Fler och fler hittar till detta klara vatten med underbar färg.
Som kulturmiljö tillhör Fleringe de bäst bevarade på Gotland, mycket beroende på att man alltid varit mån om att bevara det gamla. Kyrkan, Groddagården, Lunderhage och Hau med omgivningar är desamma som när Carl von Linné färdades där på 1740-talet. Fleringedalen är klassad som kulturmiljö av riksintresse, och fleringeborna är stolta över sin natursköna socken och sina vackra byggningar. Groddagården är numera hembygdsmuseum, där är öppet hela sommaren, Du kan gå in där och känna den frid och ro som den gamla gården utstrålar.
Det fanns en tid då Fleringes öde tycktes vara att bli en slumrande idyll i utkanten av världen - men nu kommer världen till Fleringe! Bläse museum har som huvuduppgift att skildra stenindustrin och livet kring stenbrotten på Gotland i gångna tider - inte minst kvinnornas liv. Men museet i Bläse har blivit långt mer än ett museum, det har blivit ett kulturcentrum. Där spelas teater, där uppträder många av Sveriges bästa musiker och sångare varje sommar, där hålls kulturkonferenser och där spelas upp till dans. Där visas stenarbetaren Georg Mobergs säregna skulpturer och ett galleri visar konst hela sommaren, där finns ett café och en utmärkt restaurang. Och i Bläse finns Gotlands längsta järnväg - att åka med stentåget till kalkstensbrottet är ett litet äventyr i sig.
Sten finns det mycket av i Fleringe, inte för inte har Stenkusten i Fleringe blivit ett begrepp. Men här finns också mycket får - eller lamm som vi säger på Gotland. Fårskötseln har länge varit framstående i Fleringe, och kardat och spunnit har man gjort i alla tider. På den traditionen bygger den verksamhet som nu vuxit fram på Skymnings Lamm- och Pälsgård. Här finns en av Sveriges största fårbesättningar med rasen pälsfår. Gotlandsfåret med sin gråa, glansiga och lockiga päls, är unikt i världen. I gårdens egen ateljé tillverkas produkter av lammskinn som pälsar, västar, kramdjur, dynor till stolar mm. I gårdsbutiken, som är öppen hela sommaren, finns även exklusiva ullgarner från gårdens lammungar. Ett besök inbjuder Dig att uppleva Gotlands lammtradition på nära håll.
Vad kan vi berätta mer om Fleringe? Kulturen är viktig. Poesi, måleri, teater, musik - alla konstarterna har de sina utövare i Fleringe. Musiktraditionen i socknen är stark, på ett fleringekalas saknas aldrig levande musik. Valborgsfirandet och Kalkbrukets dag i Bläse, slåtterfesten i Hässle änge, friluftsgudstjänsten vid Djupvik, vid alla dessa högtidsdagar är musiken viktig.
Fleringe, med sitt öppna landskap, sina fårbetande hagar, sina stränder och idylliska fiskelägen och sina traditioner, är en levande bygd med framtidstro.
Här finns vidsträckta stränder, stora orörda hällmarksområden, många småträsk och våtmarksområden - och så Gotlands största insjö Bäste träsk med sitt rena klara vatten. Ja, Fleringe är rent av värt en egen resa, här finns mycket att utforska.
En populär badplats i Fleringe är Blå lagunen, ett kalkbrott. Fler och fler hittar till detta klara vatten med underbar färg.
Som kulturmiljö tillhör Fleringe de bäst bevarade på Gotland, mycket beroende på att man alltid varit mån om att bevara det gamla. Kyrkan, Groddagården, Lunderhage och Hau med omgivningar är desamma som när Carl von Linné färdades där på 1740-talet. Fleringedalen är klassad som kulturmiljö av riksintresse, och fleringeborna är stolta över sin natursköna socken och sina vackra byggningar. Groddagården är numera hembygdsmuseum, där är öppet hela sommaren, Du kan gå in där och känna den frid och ro som den gamla gården utstrålar.
Det fanns en tid då Fleringes öde tycktes vara att bli en slumrande idyll i utkanten av världen - men nu kommer världen till Fleringe! Bläse museum har som huvuduppgift att skildra stenindustrin och livet kring stenbrotten på Gotland i gångna tider - inte minst kvinnornas liv. Men museet i Bläse har blivit långt mer än ett museum, det har blivit ett kulturcentrum. Där spelas teater, där uppträder många av Sveriges bästa musiker och sångare varje sommar, där hålls kulturkonferenser och där spelas upp till dans. Där visas stenarbetaren Georg Mobergs säregna skulpturer och ett galleri visar konst hela sommaren, där finns ett café och en utmärkt restaurang. Och i Bläse finns Gotlands längsta järnväg - att åka med stentåget till kalkstensbrottet är ett litet äventyr i sig.
Sten finns det mycket av i Fleringe, inte för inte har Stenkusten i Fleringe blivit ett begrepp. Men här finns också mycket får - eller lamm som vi säger på Gotland. Fårskötseln har länge varit framstående i Fleringe, och kardat och spunnit har man gjort i alla tider. På den traditionen bygger den verksamhet som nu vuxit fram på Skymnings Lamm- och Pälsgård. Här finns en av Sveriges största fårbesättningar med rasen pälsfår. Gotlandsfåret med sin gråa, glansiga och lockiga päls, är unikt i världen. I gårdens egen ateljé tillverkas produkter av lammskinn som pälsar, västar, kramdjur, dynor till stolar mm. I gårdsbutiken, som är öppen hela sommaren, finns även exklusiva ullgarner från gårdens lammungar. Ett besök inbjuder Dig att uppleva Gotlands lammtradition på nära håll.
Vad kan vi berätta mer om Fleringe? Kulturen är viktig. Poesi, måleri, teater, musik - alla konstarterna har de sina utövare i Fleringe. Musiktraditionen i socknen är stark, på ett fleringekalas saknas aldrig levande musik. Valborgsfirandet och Kalkbrukets dag i Bläse, slåtterfesten i Hässle änge, friluftsgudstjänsten vid Djupvik, vid alla dessa högtidsdagar är musiken viktig.
Fleringe, med sitt öppna landskap, sina fårbetande hagar, sina stränder och idylliska fiskelägen och sina traditioner, är en levande bygd med framtidstro.
Foto Bernt Enderborg