Österledes i Slite
Kåseri - Othem - Nära - Karta
I Slite finns en vacker park alldeles ovanför hamnen, och det kan inte vara längre än 300 meter till en sandstrand. Dom har riktiga fabriker som antingen mal eller slipar vår största naturresurs: kalksten. Raukar står stadigt på flera ställen i environgerna.
Strax bredvid Konsum, 50 meter från Systembolaget - dubbelmoralens mjölkkossa - tar jag ett kort på badstranden mellan träden i den vackra villadelen av Slite. Här har vikingar huserat, ett sådant gravfält ligger 100 meter åt vänster, här har den nordiska unionen under drottning Margareta fått smörj, exportindustrin har alltid varit stor och någon kilomet åt väster satt jordens rikaste viking på Spillingsskatten.
Nere i hamnen ligger en stor båt (Gute) eftersom det är en bra hamn - det är 50 meter till parken ovan. Jag vet inte om samhället har lagt ner hundratals miljoner på att göra det till en vettig hamn, jag tror inte det, men kanske har Cementa muddrat, men det är en bra naturhamn i alla fall.
Vinden vänder snart åt öster, som i fornstora dar, och hoppeligen kryllar snart den lilla skärgården utanför Slite med folk därifrån - jag mötte förresten ester på Slite marknad, småstjärneflickor framför finsk schlager.
En ballong släpper sin unge. Jag tar kort utan att veta varför. Kanske landar den i flerhundramiljonsprojektet i Almedalen, strax bredvid en konstgjord strand som är granne med Visby reningsverk och den ständigt muddrade skithamnen. Fast sånt får man inte säga när politiker och tjänstemän gör storaffärer - då är man nej-sägare - så vi väljer att tiga på fyra olika språk, men det är många som inte tror att ballongen håller särskilt länge. Vi hoppas givetvis på motsatsen, fast man ibland får intrycket av att skinnet redan är sålt trots att ingen har sett någon björn.
När jag går upp på Lotsbacken för att njuta utsikt över havet, öarna och dra skorna av fötterna, ser jag att det ligger guldklimpar på hörnstolpen till ett staket. I just det området ligger nog de vackraste villorna i Slite och kontrasterar de betongrektanglar till folklägenheter som funktionalistiska galningar åstadkommit. Men egen härd är guld värd, om man så skall födas i ett stall.
Samma guldklimpsträdgård är full av bilar. Eftersom det är marknad och Slite fullproppat, har folk tagit bort sina bilar från parkeringsplatser till gästernas behov.
Kontakterna med länderna i öster blir fler för varje dag. Det är nog i Slite man skall vara. Där finns framtiden, det genuina och folk som vet hur man gör flis av sten.
Strax bredvid Konsum, 50 meter från Systembolaget - dubbelmoralens mjölkkossa - tar jag ett kort på badstranden mellan träden i den vackra villadelen av Slite. Här har vikingar huserat, ett sådant gravfält ligger 100 meter åt vänster, här har den nordiska unionen under drottning Margareta fått smörj, exportindustrin har alltid varit stor och någon kilomet åt väster satt jordens rikaste viking på Spillingsskatten.
Nere i hamnen ligger en stor båt (Gute) eftersom det är en bra hamn - det är 50 meter till parken ovan. Jag vet inte om samhället har lagt ner hundratals miljoner på att göra det till en vettig hamn, jag tror inte det, men kanske har Cementa muddrat, men det är en bra naturhamn i alla fall.
Vinden vänder snart åt öster, som i fornstora dar, och hoppeligen kryllar snart den lilla skärgården utanför Slite med folk därifrån - jag mötte förresten ester på Slite marknad, småstjärneflickor framför finsk schlager.
En ballong släpper sin unge. Jag tar kort utan att veta varför. Kanske landar den i flerhundramiljonsprojektet i Almedalen, strax bredvid en konstgjord strand som är granne med Visby reningsverk och den ständigt muddrade skithamnen. Fast sånt får man inte säga när politiker och tjänstemän gör storaffärer - då är man nej-sägare - så vi väljer att tiga på fyra olika språk, men det är många som inte tror att ballongen håller särskilt länge. Vi hoppas givetvis på motsatsen, fast man ibland får intrycket av att skinnet redan är sålt trots att ingen har sett någon björn.
När jag går upp på Lotsbacken för att njuta utsikt över havet, öarna och dra skorna av fötterna, ser jag att det ligger guldklimpar på hörnstolpen till ett staket. I just det området ligger nog de vackraste villorna i Slite och kontrasterar de betongrektanglar till folklägenheter som funktionalistiska galningar åstadkommit. Men egen härd är guld värd, om man så skall födas i ett stall.
Samma guldklimpsträdgård är full av bilar. Eftersom det är marknad och Slite fullproppat, har folk tagit bort sina bilar från parkeringsplatser till gästernas behov.
Kontakterna med länderna i öster blir fler för varje dag. Det är nog i Slite man skall vara. Där finns framtiden, det genuina och folk som vet hur man gör flis av sten.
/text och foto Bernt Enderborg