Asger Jorns gravplats
Skulptur - Grötlingbo - Nära - Karta
Häromdagen (30/4-2009 i dag) fick jag ett telefonsamtal från politiken.dk, som väl är en tidning i Danmark. De ville veta om de hade rätt om Asger Jorns gravplats, nämligen om det stod något verk av honom där som utmärkte gravplatsen.
Såvitt jag begriper så hade de fått in en fråga om var Asger Jorn var begravd varför de svarade Grötlingbo Gotland och på "kirkegården er Jorns grav markeret med en af hans egne figurer". Men någon ifrågasatte tydligen om något av hans verk fanns där, varför de ringde till Guteinfo.
- Ja, det står ett verk där av honom, på nordvästra sidan av kyrkan. Men varför han ville tillbringa evigheten i Grötlingbo vet jag inte, förutom att danskarna säger att han var fascinerad av relieferna på kyrkan. Det borde flera vara, så vi har varit där några gånger och tagit bilder och lagt ut, du kan se ett fåtal bilder på sidorna om t ex några Arnar och Grötlingbo kyrka.
Några av de reliefer som finns på kyrkan.
Vill du veta mer om honom så kika på Wikipedia. Och för övrigt så är alla danskar alltid välkomna till Gotland, t ex för att sälja pannkakor på Medeltidsveckan.
Välkommen!
Såvitt jag begriper så hade de fått in en fråga om var Asger Jorn var begravd varför de svarade Grötlingbo Gotland och på "kirkegården er Jorns grav markeret med en af hans egne figurer". Men någon ifrågasatte tydligen om något av hans verk fanns där, varför de ringde till Guteinfo.
- Ja, det står ett verk där av honom, på nordvästra sidan av kyrkan. Men varför han ville tillbringa evigheten i Grötlingbo vet jag inte, förutom att danskarna säger att han var fascinerad av relieferna på kyrkan. Det borde flera vara, så vi har varit där några gånger och tagit bilder och lagt ut, du kan se ett fåtal bilder på sidorna om t ex några Arnar och Grötlingbo kyrka.
Några av de reliefer som finns på kyrkan.
Vill du veta mer om honom så kika på Wikipedia. Och för övrigt så är alla danskar alltid välkomna till Gotland, t ex för att sälja pannkakor på Medeltidsveckan.
Välkommen!
/text och foto Bernt Enderborg