Kultur i natten
Artiklar - Visby - Nära - Karta
Kulturnatten i Visby den 5 okt. 2002 kunde jag bara besöka till en början. Det är inte alldeles lätt att ordna det här med barnen, men jag fick se en del i alla fall.
På väg ner till begivenheterna passerade vi Fiskargränd och kunde konstatera att rosorna ännu blommar vackert.
Kulturnatten är, om jag minns rätt, ett påhitt från konststuderande som ville uttrycka sig och har gjort så några år med saker och ting utställda här och var samt uppförande av allehanda slag.
Det har fått tämmeligen stort genomslag och ganska många passar på att kika på det där. Vi skall försöka att få tag på information i förväg om Kulturnatten så att Du kan ta Snabbfärjan till Gotland, en natt på ett hotell och sen tillbaka hem igen.
I Almedalen stod ett färggrant belyst tält uppslaget och utanför fanns en sorts entré med avlivade koskallar utlagda med ljus och blommor. Inuti tälten pågick någonting men jag vet inte vad.
En eldsprutande drake var utlovad i lokalpressen, men innan dess hade barnen somnat och vi traskat hem.
I det sprillans Almedalsbiblioteket inleddes ett framförande av Gotlands Blåskvintett och dans av Ulla Högberg av en man som fascinerades av att ljussättaren från Länsteatern hann med att flytta strålkastarna medan han förnöjt prövade några sidledes oväntade skutt.
Såväl musik som dans övergick mitt förstånd.
I Konstmuseet på S:t Hansgatan, som jag sprang införbi, försiggick förberedelser till någonting, vad vet jag inte. En man jonglerade skickligt och blåsmusikanter i underlig utstyrsel tog regi av någon.
Sen damerna fått upp törsten blev vi medsläpade till Friheten där jag passade på att fotografera denna röda pinne, som absolut gör reklam när man bortser från den.
Underligt. Konstigt. Var har de fått den där ifrån?
Också i Björkanderska Magasinet, IT-dagiset i folkmun, hade man utställningar i en gigantisk och ful lokal. Dessa tre belysta stenar måste väl ha varit en del av det hela, som annars var en film av stensågning, någon annan sorts film och flygbiljetter.
Magasinet hyser också något som kallas Baltic Art Center (BAC), som har nått en stor framgång genom att erhålla ett nationellt uppdrag av något slag. Grattis!
Slutligen, innan vi var tvungna att gå hem med de sovande barnen, så var vi i den magnifika Bildstenshallen och såg ett filmisk verk av Gutasagan.
I Bildstenshallen får man dock inte fotografera hur som helst varför jag inte kan visa några bilder därifrån, men Gutasagan framförd med sång och film var minst sagt annorlunda.
Tolkningen av sagan handlade väl mera om dess mytiska aspekt, att den är ett statsrättsligt dokument som gutarna har använt i underhandlingar med kungar och sånt framgick väl inte, men det var nog inte meningen heller.
På väg ner till begivenheterna passerade vi Fiskargränd och kunde konstatera att rosorna ännu blommar vackert.
Kulturnatten är, om jag minns rätt, ett påhitt från konststuderande som ville uttrycka sig och har gjort så några år med saker och ting utställda här och var samt uppförande av allehanda slag.
Det har fått tämmeligen stort genomslag och ganska många passar på att kika på det där. Vi skall försöka att få tag på information i förväg om Kulturnatten så att Du kan ta Snabbfärjan till Gotland, en natt på ett hotell och sen tillbaka hem igen.
I Almedalen stod ett färggrant belyst tält uppslaget och utanför fanns en sorts entré med avlivade koskallar utlagda med ljus och blommor. Inuti tälten pågick någonting men jag vet inte vad.
En eldsprutande drake var utlovad i lokalpressen, men innan dess hade barnen somnat och vi traskat hem.
I det sprillans Almedalsbiblioteket inleddes ett framförande av Gotlands Blåskvintett och dans av Ulla Högberg av en man som fascinerades av att ljussättaren från Länsteatern hann med att flytta strålkastarna medan han förnöjt prövade några sidledes oväntade skutt.
Såväl musik som dans övergick mitt förstånd.
I Konstmuseet på S:t Hansgatan, som jag sprang införbi, försiggick förberedelser till någonting, vad vet jag inte. En man jonglerade skickligt och blåsmusikanter i underlig utstyrsel tog regi av någon.
Sen damerna fått upp törsten blev vi medsläpade till Friheten där jag passade på att fotografera denna röda pinne, som absolut gör reklam när man bortser från den.
Underligt. Konstigt. Var har de fått den där ifrån?
Också i Björkanderska Magasinet, IT-dagiset i folkmun, hade man utställningar i en gigantisk och ful lokal. Dessa tre belysta stenar måste väl ha varit en del av det hela, som annars var en film av stensågning, någon annan sorts film och flygbiljetter.
Magasinet hyser också något som kallas Baltic Art Center (BAC), som har nått en stor framgång genom att erhålla ett nationellt uppdrag av något slag. Grattis!
Slutligen, innan vi var tvungna att gå hem med de sovande barnen, så var vi i den magnifika Bildstenshallen och såg ett filmisk verk av Gutasagan.
I Bildstenshallen får man dock inte fotografera hur som helst varför jag inte kan visa några bilder därifrån, men Gutasagan framförd med sång och film var minst sagt annorlunda.
Tolkningen av sagan handlade väl mera om dess mytiska aspekt, att den är ett statsrättsligt dokument som gutarna har använt i underhandlingar med kungar och sånt framgick väl inte, men det var nog inte meningen heller.
/text och foto Bernt Enderborg