Jag var införbi Visby som hastigast den 29 april 2007 och tog som vanligt en liten promenad för att se hur mycket som har vaknat. Nere på Stora Torget har en vänlig man slagit upp sitt stånd och sålde allehanda. Jag kikade aldrig efter vad han sålde men han morsade glatt varför jag gick fram och hälsade. Han såg också att jag tog kort på Ryska gården, som jag kanske kommer att använda till förbättrande av sidorna om Ryska kyrkan, varför han tipsade mig om att ruinen var öppen, S:ta Carin, om jag ville kika på sånt.

Hans bemötande och tips är lite grann Gotland för mig. Folk är hjälpsamma och tipsar gärna om saker att kika på. Och det är enligt mig dessa killar och tjejer som är de riktiga ambassadörerna för Gotland. Ett leende, en vänlig hand, några tips. Helbra!


Nere i Almedalen som i början av Visbys storhetstid fungerade som hamn stod redan guiderna och berättade för en intresserad grupp.


Den alldeles nyligen invigda skokartongen var stängd för dagen så jag kunde inte gå in och ta några bilder. Och lika bra var det.


Hundra meter från nybygget ser Visby ut så här, som det ska göra. Och mer än så behöver man väl inte säga så har man inget sagt.

/text och foto Bernt Enderborg