I några år nu har jag åkt till Gotland för att vandra Pilgrimsleden, en led som går mellan Visby och S:t Olofsholm på en udde norr om Slite.

Det blir en mjukstart inför träningen till årets Nijmegenmarsch samtidigt som det är en avstressande tillvaro under de två dagar som jag avverkar den.

Jag bor på Hamnhotellet som är väldigt lätt att hitta, det är bara att gå över gatan från färjeläget.

Efter en transport från Visby med buss och taxi anländer jag till starten i S:t Olofsholm. Jag betalar för taxiresan till en något förvånad chaufför och påbörjar promenaden. De första kilometrarna är avgörande för hur dagen skall avlöpa. Har jag tejpat på rätt sätt? Det lossnar väl inte?

Efter en halvmil konstaterar jag allt sitter som det ska och jag slappnar av och börjar njuta av omgivningen.

Jag har tur med vädret. Solen gassar från en klarblå himmel och fåglarna kraxar.

Med jämna mellanrum blir jag utskälld av hundar, som försvarar sina hem.

Efter flera timmars vandring kommer jag till en imponerande anläggning: Motorvägen för grusbilarna till cementfabriken i Slite. Jag väntar en stund men inga bilar visar sig så jag fortsätter en bit till för dagens första rast. Jag har som vanligt med mig en termos med en liter kaffe. Med några mackor till blir det ett perfekt avbrott i vandrandet.

Efter Slite golfbana kommer jag in på en gammal kulturstig som går genom en riktig storskog där man inte möter en enda människa.


Slutligen, efter ca 7 timmar, kommer jag fram till Hejnum kyrka där jag avbryter första dagen. I väntan på taxi till Visby funderar jag på att titta in i kyrkan men möts av en skylt: ”Stängt. Välkommen att besöka en annan kyrka i stiftet.” Kul!


Tillbaks i huvudstan uppsöker jag min ”stamkrog”. Restaurang Brinken ligger strax innanför söderport och har en oslagbar kombination: God mat och trevlig personal.

Andra dagen
Andra dagen är det fler hedar man passerar. Och en del gamla byggnader t. ex. en gammal väderkvarn.


Dagens rast blir vid kyrkan i Bro där det även finns en offerkälla.

Den sista etappen mot målet i Visby går på en annan kulturväg parallellt med stora vägen. I slutet på denna finns en gammal fattigstuga som kallas Annahuset efter den sista som bodde där. Den ligger vid en hed och det är så tyst och lugnt att jag bara måste ta en rast där. Jag bara hoppas att de som bodde där också kunde uppskatta detta.

Sedan är det bara en liten bit kvar till slutpunkten som jag inte behandlar eftersom man på pilgrimsvis skall leta sig fram. Efter drygt 6 timmar är jag framme.

I väntan på hemresan avnjuter jag våffla med grädde och sylt på en uteservering i hamnen. Det får symbolisera pannkakorna i Nijmegen.
/text och foto Lennart Wennberg
___
Ps. Denna sida är ett reportage från Vandra på Gotland men samkörs med guteinfos information för att synas mera. Mer vandringar och reportage se deras hemsida. Ds.