Alldeles söder om tornet på Hemse kyrka står en timsten, ett solur som numera är trasigt ty visaren som var av järnplåt är bortbruten (det är förresten den västra stigluckan på bilden, den med Per och Pål). Enligt Erland Lagerlöf och Bengt Stolt, "Hemse kyrkor", Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1969, sid 177 ff. (källa till denna sida) ställdes den upp 1767, dock inte utan nya historier och som vanligt mer frågor än vad som fanns innan om sånt som gammalt och fornt varit haver.



När man i laga protokollordning bestämt sig, grävde man ett hål för timstenen; den vilar på en sandsten. Emellertid hanns det inte med att ordna allt på en gång varför hålet fick stå öppet en tid, och eftersom det som vanligt finns påhitt om att skatter är nergrävda här och där så passade några som inte alls var mörkrädda på att i lönndom söka efter denna (det finns inte såna skatter på kyrkogården utan helt andra).

Nåja, församlingen beslöt i alla fall trosvisst att fortsätta sökandet, och de träffade faktiskt på något alldeles söder om timstenen, dock inte en skatt utan en "underjordisk byggnad", grunden till en medeltida byggnad. Det första man stötte på ett "qwarter ner i jorden" var något slags märkliga pipor, "af kalk och sten upmurade, innanföre iholiga rappade och slätade" (om du inte vet vad ett qwarter är så hänger det liksom i Stånga en alnlikare på kyrkdörren).



Två alnar ner i marken fanns det en 1¼ aln bred mur - en och ett qwarter, ca 75 cm. De murar som småningom återfanns var en kvadrat med sex alnars sida, ca 360 cm, men öppen i söder (centimeterräknandet kommer från ovannämnda källa).

Eftersom man inte visste vad denna byggnad kan tänkas ha varit så gjordes det en senare utgrävning men det blev man inte klokare av varför det har spekulerats en del. Emil Ekhoff, som först och utförligt beskrev den stavkyrka som 1896 hittades som golv i dagens långhus (stavkyrkan står rekonstruerad på Historiska museet eftersom den tydligen är av mer riksintresse i Stockholm än där den byggdes), tror att det kanske var grunden till denna, och det konsthistoriska inventariet menar att det nog är grunden till en klockstapel från mitten av 1200-talet ungefär, före tornet sträckte på sig. Något liknande har inte hittats på Gotland. Lite större saker finns på Sanda kyrkogård, murar i marken, tio alnar i fyrkant, men dessa tros vara resterna av en kastal. Annars finns inte något liknande på Gotland; källan ovan säger dock att det finns i Värmland men jag är inte säker på att länderna är särskilt jämförbara.

- Underjordisk byggnad, spännande. På Gotland vet du aldrig vad du hittar om du tar bort torven. Och glöm inte Di sma unda jordi - vi vill ju inte att du ska råka illa ut.

/text och foto Bernt Enderborg