Kyrkmålningen i Väte
Den som gjort ovanvisade målning i Väte medeltida kyrka kallas "Mästaren av 1520", som förmodligen också har målat i såväl Alva som i Lau kyrka.
Kanhända är det en gotländsk kyrka i genomskärning med spåntak; om spåntak se 1100-talstaket i Garde kyrka.
En annan kyrka finns också med på en målning, denna gång inte fristående utan som en del av en framställning på norrväggen nästan bakom baldakinen. Om man skulle våga en gissning så kan det vara S:ta Gertrud som var abbedissa i Belgien på 600-talet; det finns en ruin i Visby som förmodligen helgar henne, klostret var avsett för kvinnor, och kanhända ursprungligen uppfört av tyskar, se sidan om S:ta Gertrud (ruinen är omdiskuterad). Det är väl också tänkbart att bilden föreställer någon annan, jungfru Maria månne, som en slags allegori över kyrkans grundvalar.
En kyrka inuti kyrkan - varför då
Kyrkan i sig, byggnaden, är ju inte det som man kallar kyrkan när man tänker på den som offentligrättsligt objekt, utan gemenskapen, församlingarna som är den egentliga kyrkan, som dock organiseras på något politiskt sett uppåt i hierarkier ända till själve ärkebiskopen i Uppsala.
Men den fristående kyrkan, översta bilden, varför målade Mästaren av 1520 den? Dra dig gärna till minnes att det var år 1517 som Luther spikade upp sina teser mot avlatshandel på kyrkdörren i Wittenberg och att 1520 varnade påven Leo X genom en bulla Luther som innehöll att han skulle göra avbön för 41 meningar i sina skrifter vid risk att eljest bli exkommunicerad.
Kände Mästaren av 1520 till det rabalder som Luther hade ställt till? Det sägs att hans skrifter från 1517 och framåt spreds snabbt (Wikipedia säger att teserna spreds till hela Europa på två månader) och det lär väl inte vara någon som inte vet att Gotland med Visby i princip stod i direktkontakt med Tyskland. Ville Mästaren av 1520 säga nåt? Kyrkan på bilden är tom, och jag kan utan vidare säga att målningar av kyrkor inuti våra kyrkor inte är vanliga.
- Det är något jag inte begriper med den översta målningen.
Kanhända är det en gotländsk kyrka i genomskärning med spåntak; om spåntak se 1100-talstaket i Garde kyrka.
En annan kyrka finns också med på en målning, denna gång inte fristående utan som en del av en framställning på norrväggen nästan bakom baldakinen. Om man skulle våga en gissning så kan det vara S:ta Gertrud som var abbedissa i Belgien på 600-talet; det finns en ruin i Visby som förmodligen helgar henne, klostret var avsett för kvinnor, och kanhända ursprungligen uppfört av tyskar, se sidan om S:ta Gertrud (ruinen är omdiskuterad). Det är väl också tänkbart att bilden föreställer någon annan, jungfru Maria månne, som en slags allegori över kyrkans grundvalar.
En kyrka inuti kyrkan - varför då
Kyrkan i sig, byggnaden, är ju inte det som man kallar kyrkan när man tänker på den som offentligrättsligt objekt, utan gemenskapen, församlingarna som är den egentliga kyrkan, som dock organiseras på något politiskt sett uppåt i hierarkier ända till själve ärkebiskopen i Uppsala.
Men den fristående kyrkan, översta bilden, varför målade Mästaren av 1520 den? Dra dig gärna till minnes att det var år 1517 som Luther spikade upp sina teser mot avlatshandel på kyrkdörren i Wittenberg och att 1520 varnade påven Leo X genom en bulla Luther som innehöll att han skulle göra avbön för 41 meningar i sina skrifter vid risk att eljest bli exkommunicerad.
Kände Mästaren av 1520 till det rabalder som Luther hade ställt till? Det sägs att hans skrifter från 1517 och framåt spreds snabbt (Wikipedia säger att teserna spreds till hela Europa på två månader) och det lär väl inte vara någon som inte vet att Gotland med Visby i princip stod i direktkontakt med Tyskland. Ville Mästaren av 1520 säga nåt? Kyrkan på bilden är tom, och jag kan utan vidare säga att målningar av kyrkor inuti våra kyrkor inte är vanliga.
- Det är något jag inte begriper med den översta målningen.
/text och foto Bernt Enderborg