Redan på lite avstånd ser Lejonporten från 1100-talet på Hablingbo kyrka inte så där märkvärdig ut, åtminstone inte som Lejonporten i Mykene, men med nordiska mått är det en sevärdhet trots detta.



Går man närmare ser man de av väder och vind nötta lejonen som sitter på varsin sida och vaktar huvudporten till den 1100-tals kyrka som stod där en gång. Nuförtin finns porten på norrsidan men hablingarna byggde en gång praktportalen på södersidan.



Bilderna ovanför porten (på tympanon) föreställer bland annat brodermordet, dvs Kain knackade Abel i skallen och begick därmed det första mordet. Gud förbannade honom men av någon anledning så tillämpade han inte sin egen talionsprincip (öga för öga och tand för tand) och tog Kain av daga, som i stället flydde till ett land vid namn Nod.



Konsthistoriker säger att den som har tillverkat denna port kanske har jobbat vid domkyrkobygget i Lund, till och med lärt sig stenhuggeri där, eftersom det ser ut som om skulpturerna kan ha flyttats hit från Lunds domkyrka. Man tror förresten att lejonen har legat framför tröskeln på den ursprungliga porten och burit upp ett par kolonner.



Varför konsthistorikerna tror att gutarna lärt sig av fastlandet och inte tvärtom vet jag inte. Förmodligen finns det randiga någonstädes, men jag har aldrig sett annat än påståenden, och inte heller har jag lyckats hitta någon skulptur på Lunds domkyrka som jag tycker kan styrka detta påstående. Visst har det södra sidoskeppets portal likhet med den enklare portalen i Hablingbo, se bild på Wikipedia, men det torde å andra sidan finnas många portaler i kristenheten som liknar Hablingbos lejonport.

Jag har tidigare dragit slutsatsen att det måtte finnas en lag som säger att gutarna inte får beskrivas som självständiga eller gjorde något före folk på svenska fastlandet. Det tycks gälla också denna makalösa port.

/text och foto Bernt Enderborg