I Havdhem hänger ett triumfkrucifix från 1400-talet och visar vad Jesus upplevde. I sex sekler har människor betraktat detta krucifix, sett den helt sönderslagne Jesus fastspikad på ett kors för att genom långsam obegriplig smärta befrias av döden. Man ser att han inte är död på ansiktsfärgen och att han håller huvudet uppe.

Om jag har förstått det hela rätt så visste han att han skulle dö på detta sätt. Han skulle lida och korsfästas. Han visste det när prästerna försökte få honom att erkänna blasfemi, han visste det när romarna inte kunde se att han gjort något som förtjänade döden och han visste det när soldaterna skrattade på sig åt "Judarnas kung".

Men är detta krucifix en sevärdhet? Bör du åka och se det för dess konstnärliga värde? Kan man bedöma det utifrån någon slags jämförelseskala för konst?

Skall man säga att det här är ett tidigt arbete av någon som fått sina influenser av någon annan men som senare utvecklade sig åt något annat håll? Är det ett sånt schema man skall följa? Eller kanske något som att på 1400-talet hade den tunga romanska stilen trängts år sidan av ljusälskande gotik där också skulpturerna beskuggades av förandligande hundratals år före Rembrandt osv babbel babbel babbel.

När åtminstone jag står och tittar på konst - det må vara krucifix i kyrkor eller hypermoderna happenings - så blir jag helt uppslukad av konsten om jag gillar den - det går knappt att få kontakt med mig säger min fru.

Men njut nu inte konst så som jag vill, utan så som du vill.

/text och foto Bernt Enderborg