Händerna har snidaren på 1100-talet låtit spika fast i virket som sig bör. Fötterna, däremot, sitter inte fastnaglade på gotiskt manér utan Jesus står på en liten hylla och lider sakta men säkert ihjäl. Han har blivit ganska mörk i nian av detta efter det årtusende han snart har stått där, ganska mager om bena.

På huvudet har han i alla fall en kungakrona, inte av törne, ty det stod ju på korset att han var Jesus av Nazareth, Judarnas konung - det där förkortas INRI, om du skulle få syn på det någon gång (Iesus Nazareth Rex Iudicorum, tror jag), men i Boken står det att detta stod skrivet på flera språk, kanske på grekiska, latin, arameiska och hebreiska eller något åt det hållet.

För gutar är detta kanske bara ett 1100-talskrucifix till, men i själva verket är det makalöst häftigt, en sevärdhet som borde få håret att krulla sig på Björn Borg själv. Men få gutar vet om vilka skatter som döljer sig överallt, få har reda på sin egen historia. Det är för sorgligt.

Nåja. I Viklau medeltida kyrka hänger detta krucifix, där dopfunten är från samma århundrade och en kopia av den världsberömda Viklaumadonnen står på S:ta Marias altare.

Ett annat 1100-talskors som är roligt att se är det i Stenkumla. Inte heller där har han spikats fast i fötterna, inte heller har han fått en liten hylla att stå på - han bara hänger där, fast med strumpor. Vill du se en kungakrona till så besök Hemse medeltida kyrka, och vill du se hur han såg ut på riktigt så åkt till Follingbo.

/text och foto Bernt Enderborg