Bautastain sägs vara en manlig symbol, vilket dock förefaller mig vara ett kvinnligt sätt att uppfatta det hela ty vanligen intar ju symbolen en mera avslappnad attityd, men det kan väl vara så i alla fall. Bautastain dräller det av på Gotland, alldeles som på andra ställen.

Batuastain eller menhirer, som de också kallas enligt en uppslagsbok för Symboler av J.C Cooper (ISBN 91-37-09105-0), sägs sålunda vara: "en fallisk symbol och representerar den manliga alstringskraften och står i ett symboliskt parförhållande till dösen som är skötet".

Och nu stöter vi på problem. Dösen finns just inga på Gotland medan det vimlar av dem i Europa, också på Sveriges fastland. Tomas Brusell hävdade emellertid i Gotlands tidningar den 26/4-2005 att Gotlands omkring 350 skeppssättningar är symboler av kvinnliga könsorgan. Och då är ju saken biff.



Bilden ovan visar Tjelvars grav i Boge (18 meter lång). Gotlands upptäckare har alltså fått sig en grav som heter duga. Om nu skeppssättningar på Gotland skall inta den symboliska motsvarigheter till dösen så är de alltså enligt Cooper: "skötet, den kvinnliga porten som leder ner i underjorden och symboliserar återfödelsen och det som väntar bortom denna världen".

- Ja jävl...

Snippar och snoppar i landskapet, vad tror du? Lite mer sånt där kan du läsa på sidan om Vad är raukar. Det översta kortet kommer förresten från Burs, och alldeles i environgerna hittades en vikingatida silverskatt, se Stavars skatt.

/text och foto Bernt Enderborg