Ibland blir man överraskad alldeles oavsett vad man har för förutfattade meningar. I Stenkumla kyrka hänger ett krucifix från 1100-talet där Jesus har strumpor på sig.



Krucifixet som alltså är gjort av vikingarnas barnbarn, om det nu inte är från vikingatiden för man verkar flytta gränsen framåt i tiden nuförtin, är en sevärdhet i sig själv. När i tiden han har fått strumpor på sig vet jag inte, kanske är de original. Men strumpor är väl okej, det måste bli kallt att hänga där seklerna igenom, snart nog 1.000 år. I förbigående kan man väl också nämna att det var gotiken som först började spika i fötterna.

En annan sevärdhet av rang står undangömd bland bråte så långt väster inuti kyrkan du kan komma, till vänster. Det är ett par runstenar varav den ena låter förtälja att innehavaren bedrev skinnhandel och hade en gård i Danmark, och det är riktigt ovanliga grejer som bara de är värd en sväng åt Stenkumlahållet till.

Man kan också kasta ett getöga på platsen där Sveriges sista offentliga avrättning ägde rum strax innan kyrkan om man kommer från Visby, Stenkumla backe, och vägen framåt förbi kyrkan nerför backen är riktigt skön, utsikt över Myrse, vackra hus och en riktig vacker by får man väl kalla det hela.

/text och foto Bernt Enderborg