När man står och kikar på bladen på tulpanträdet i Botaniska trädgården i Visby så vet man varför trädet heter just jämt Tulpanträd. Men knallar man dit vid rätt tidpunkt så ser ut som om någon har klistrat dit tulpaner i hela trädet. Det är inget skämt, trädet är översållat av tulpaner som ler glada tankar åt alla som stannar till och kikar efter.

Kanske kan man med Karin Boye säga att det inte är målet utan mödan som är resan värd. Och om vi med resan menar t ex den dagliga promenaden till jobbet, cykelturen, bussresan eller vad det nu än kan vara, så stanna till och kika efter. Jag tror precis som Walt Whitman att bara man kikar efter så är ett grässtrå ingenting mindre än stjärnornas dagsverke, att björnbärsrankan skulle pryda himlens förmak och att den minsta led i din hand kommer alla maskiner på skam.

- Ta det lugnt.



Också det stora Kejsarträdet nere vid dammen i Botaniska trädgården uppvaktar med stora blommor när det är så dags. Blommorna är så stora att man reagerar omedvetet på det när man går förbi och liksom bara ser trädet i förbigående.

I förbigående, det är precis som den uppskattning man får. Den vill liksom inte fastna utan svinner bort på ett kick. Tvärtom förhåller det sig med kritik, som biter sig fast som fästingar.

Tvärtom är vår nästa glada tanke, gör tvärtom. Om du så får skäll hela dagen av chefen men bara en liten klapp på axeln av din arbetskamrat, så ta med dig klappen hem. Om du sitter i telefon och blir nedvärderad av folk hela dagarna men någon blott säger "ni har det väl inte för lätt", så ta med dig omtanken hem. Om hela dagen går åt helvete så ta med dig gårdagen hem.

- Gör tvärtom, låt blommorna bli stora!

/text och foto Bernt Enderborg