Naturreservatet Vitärtskällan har fått sitt namn efter den källa som är belägen alldeles nedanför den väg som utgör reservatets östra gräns. Det kraftiga källflödet har gett upphov till en bäck som vindlar sig fram över sluttningen ned mot Kappelshamnsvikens östra strand. Källvattnet har även skapat ett källkärr med en osedvanligt rik flora.

Vitärtskällan utgör ett ovanligt vackert exempel på ett gotländskt källkärr. Vad är då ett källkärr? Jo, det är en liten våtmark som har skapats där kalkrikt grundvatten tränger upp till markytan och bildar en källa. Oftast ligger källkärret i en sluttning nedanför en klint eller en strandvall. Om källflödet är tillräckligt starkt, ger det framträngande vattnet upphov till en smal källbäck som slingrar sig utför sluttningen.

I ett källkärr varierar vattenflödet relativt lite under året, och även vattnets temperatur är förhållandevis konstant. Eftersom vattnet kommer från djupt liggande marklager, fryser källflödena sällan till under vintern, och själva kärret tjälas bara i ytan.



En våtmark som ständigt genomsilas av kallt grundvatten utgör naturligtvis en mycket speciell livsmiljö för växter och djur. Vegetationen i ett källkärr domineras ofta av axag, ett tuvbildande halvgräs, samt olika starrarter, främst hirsstarr, ängsstarr och näbbstarr. Bland örterna märks främst blodrot, ängsvädd, vildlin, kärrlilja, klöverärt och majviva, de två insektsätande arterna tätört och storsileshår samt orkidéer som brudsporre, luktsporre, kärrknipprot, flugblomster, ängsnycklar och sumpnycklar. Mera lokalt förekommande är trubbtåg, källnate, brun ögontröst, fjälltätört och svarthö. De tre förstnämnda av dessa arter kan du hitta här i Vitärtskällan.

I källkärren lever även en stor mängd smådjur som spindlar, insekter och snäckor. Och i källbäckarna ser man ofta småspiggar kila omkring.

Areal: 14 hektar.

PS. Vi på guteinfo önskar påpeka att då Länsstyrelsen skriver "småspiggar" menar de alltså baingyl. DS.

/text Länsstyrelsen i Gotlands län, foto Bernt Enderborg