Murfallet
Ringmuren - Visby - Nära - Karta
Murfallet ligger nere på Strandpromenaden och är nog precis vad namnet säger, en bit av muren som på något sätt har fallit. Det sägs att för delar av muren är underarbetet ganska slarvigt gjort och att man i princip har ställt muren ovanpå marken med ett minumum av förarbete.
Innanför muren ligger Paviljongsplan, själva paviljongen är dock nedbrunnen för länge sen, och alldeles längs insidan löper Studentallén - namnen hänger säkert ihop på något sätt.
Strandpromenaden är ju ett alldeles underbart område längs havet på den västra sidan av Visby. En och annan har säkert liksom jag undrat varför det inträffar en kulle just där vid murfallet; kullar brukar ju inte uppstå av sig själva längs stenstränder och den verkar för stor för enbart vara ett nertrillat torn från ringmuren.
En av våra uppmärksamma läsare, Gert Mangard (vi har förresten skrivit lite om släkten Mangard), har talat om för oss att åtminstone en del av svaret finns att läsa i Fastighetsinventering där det sägs att delar av högen vid murfallet kommer från schaktarbeten på Tranhusgatan anno 1864.
Vi kan också tillägga att Svenska Familj-journalen, band 18, årgång 1879 på sidan 336 säger att Murfallet "troligen upstått genom en af fiende gjord bresch". Det är nog inte sant, men tilläggas skall att det inte är omöjligt, ty i juni 1525 berättade Lybecks borgmästare Thomas van Wickede att de tillsammans med gutarna intog Visby med fäktande hand, se 1525 - Vad hände egentligen. Och eftersom lybeckarna kom med flottan så är det väl inte alldeles omöjligt att gutar från landet talade om var muren var klenast eller själva åstadkom Murfallet.
Jag skall förresten på denna plats passa på att bemöta en åsikt som står att läsa på många ställen. Det är nämligen ett faktum att den del av muren som vetter mot havet är bra mycket klenare än den del som vänder sig mot inlandet. Utifrån detta tycker sig många kunna dra slutsatsen att detta är fallet eftersom borgarna ville ha ett bättre skydd mot bönderna (den urgamla republiken Gotland kallas oftast i sådana skrifter för bönderna). Det är i och för sig rolig läsning men nog kan man anta att mellan 40- och 50.000 gutar hade fartyg nog att själva inta Visby när de så ville, och nog borde väl denna mängd gutar kunna med fäktande hand klara av Visbys 4.000 borgare.
Eller, för att säga det annorlunda, det finns inte en chans att Visby skulle ha motstått ett anfall från gutarna, se förresten också Vann Visby kriget 1288.
Innanför muren ligger Paviljongsplan, själva paviljongen är dock nedbrunnen för länge sen, och alldeles längs insidan löper Studentallén - namnen hänger säkert ihop på något sätt.
Strandpromenaden är ju ett alldeles underbart område längs havet på den västra sidan av Visby. En och annan har säkert liksom jag undrat varför det inträffar en kulle just där vid murfallet; kullar brukar ju inte uppstå av sig själva längs stenstränder och den verkar för stor för enbart vara ett nertrillat torn från ringmuren.
En av våra uppmärksamma läsare, Gert Mangard (vi har förresten skrivit lite om släkten Mangard), har talat om för oss att åtminstone en del av svaret finns att läsa i Fastighetsinventering där det sägs att delar av högen vid murfallet kommer från schaktarbeten på Tranhusgatan anno 1864.
Vi kan också tillägga att Svenska Familj-journalen, band 18, årgång 1879 på sidan 336 säger att Murfallet "troligen upstått genom en af fiende gjord bresch". Det är nog inte sant, men tilläggas skall att det inte är omöjligt, ty i juni 1525 berättade Lybecks borgmästare Thomas van Wickede att de tillsammans med gutarna intog Visby med fäktande hand, se 1525 - Vad hände egentligen. Och eftersom lybeckarna kom med flottan så är det väl inte alldeles omöjligt att gutar från landet talade om var muren var klenast eller själva åstadkom Murfallet.
Jag skall förresten på denna plats passa på att bemöta en åsikt som står att läsa på många ställen. Det är nämligen ett faktum att den del av muren som vetter mot havet är bra mycket klenare än den del som vänder sig mot inlandet. Utifrån detta tycker sig många kunna dra slutsatsen att detta är fallet eftersom borgarna ville ha ett bättre skydd mot bönderna (den urgamla republiken Gotland kallas oftast i sådana skrifter för bönderna). Det är i och för sig rolig läsning men nog kan man anta att mellan 40- och 50.000 gutar hade fartyg nog att själva inta Visby när de så ville, och nog borde väl denna mängd gutar kunna med fäktande hand klara av Visbys 4.000 borgare.
Eller, för att säga det annorlunda, det finns inte en chans att Visby skulle ha motstått ett anfall från gutarna, se förresten också Vann Visby kriget 1288.
/text och foto Bernt Enderborg