Antal

På Gotland finns en tiondel av alla Sveriges fornborgar, omkring 100 stycken är kända. Relativt sett så är det alltså gott om borgar på Gotland ehuru möjligen inte alla borde kallas borgar, kanhända bara en inhägnad, lagerplats, marknadsplats eller så. Ovan på bilden ser du en liten del av muren på Tors borg, och det är definitivt en borg i den vanliga bemärkelsen, exempellöst besökansvärd.

Tid

Fornborgar anses ju vanligen höra Järnåldern till, dvs 500 före Kristi födelse till Vikingatidens slut nån gång 1.000 år efter Kristi födelse, men nu har några fornborgar på Gotland daterats till Bronsålder varför man med tvärsäkerhet kan säga att somliga är bra mycket äldre än vad som antagits, t ex har Burgen, eller Burgvallen, tidsfäst till cirka 1400-1200 f. Kr., dvs från äldre bronsåldern, som därmed kan vara Gotlands äldsta fornborg vad vi vet hitintills, men tämligen få fornborgar som undersökts och C14-daterats.

Vakthållning

Man kan fråga sig varför folk ansträngde sig för att bygga borgar.

Det förefaller uppenbart att många av borgarna fanns för vakthållning, dvs spaning över havet, som Klinteberget, Styrmansberget, Lickershamn, Walbierg, Koburg, Grogarnsberget och framförallt Herrgårdsklint, där du fortfarande kan se också husgrunderna. Allmän värnplikt, dvs skyldighet för att vuxna män att sitta vakt, finns i Gutalagen, som nog har en och annan regel sen vikingatiden, men hur långt tillbaka den allmänna värnplikten sträcker sig i tiden vet vi emellertid inte.

Kanhända kan man anta att vakthållandet sträcker sig åtminstone tillbaka till Torsburgens uppförande, ty en så stor borg bör ha varit avsedd för hela Gotlands befolkning, och bakom ett sådant företag bör därför ett enat samhälle finnas, se flygbilderna. Och då är vi tillbaka på 200-talet efter Kristi födelse.

Handel

En antal borgar bör ha varit avsedda för köpenskap, dvs antingen som en säker plats att förvara varor till stundande köpslagan eller som en upplagsplats inför resan till främmande land.

Man kan gott tänka sig att det samlades gods på ett säkert ställe som sedan på vårkanten lastas ombord av de som skulle fara vida. Inte bara de enorma mängder silverskatter från vikingatiden som hittats på Gotland bevisar långväga handel utan också de omkring 80% i Sverige av romarnas silverdenarer från århundradena e.Kr. som upphittats bör medföra inte bara legosoldater utan också omfattande handel.

Exempel på borgar för handel kan väl vara Burgen i Ljugarn, Kapungs slott och Mulde.

Försvar inom landet

Det finns också borgar som tör vara avsedda för försvar inom landet mot ohängt folk, som t ex Arängsbacke, Folegrana, Havor, Lindeberget, Smiss slott och Sojvide.

Byggnationer som går under namn fornborgar finns utspridda på Gotland, men allt kanske inte borde kallas fornborg, som t ex borgen vid Vivesholm där ju en gång arvtagaren till Sveriges tron (Albrekt av Mecklenburgs son) avled, eller som det står i Visbymunkarnas dagböcker: "I Herrans år 1397 den 26 juli avled hertig Erik, Albrekts son, på Gotland i Klinte, i sitt slott, som han hade byggt, kallat Landeskron och är begraven i Visby vid den heliga Jungfrun." Man kan förresten kika på hans gravsten inuti domkyrkan (en tjurskalle).

Västergarnsvallen - särlingen

Västergarnsvallen är något helt annat än en fornborg, det är fråga om en stadsmur.

Vallen är en kilometer lång och omger den vikingatida hamnen i Västergarn. Några ordentliga arkeologiska undersökningar har inte företagits i Västergarn, man har dock varit och krafsat lite i närheten av kyrkoruinen, se info om dagens kyrka.

Vi skall tillägga att Västergarn har tradition som handelsplats i långliga tider, ty man har funnit ett forntida skeppsvarv vid Paviken strax norr om Västergarn, och såvitt jag begriper går den handelsplatsen tillbaka åtminstone till Vendeltid, se vidare Vikingarnas Västergarn.

Varför Västergarn inte utvecklades till en stad, som Visby, är inte gott att veta. Det har föreslagits att Västergarn på något sätt var böndernas sätt att försöka konkurrera med borgarnas Visby, som misslyckades, men tron på att Visby byggdes utan böndernas tillåtelse förefaller mig skrattretande.

Ibland sägs också att eftersom Visby ringmur är högre och starkare in mot land än ut mot havet så var det i själva verket bönderna, dvs Republiken Gotland, som borgarna ville skydda sig mot. Också detta synsätt är rätt underligt, ty de som framför detta måtte väl anta att gutarna, som dominerade handeln i Östersjön, inte hade några båtar.

Många fornborgar

Det finns många andra borgar på Gotland som i själva verket nog bara är en större gård eller så. Och inte heller kan man påstå att det finns vallgravar kring alla, många är väl snarare någon sorts inhägnad säger arkeolog Peter Manneke i boken Arkeologi på Gotland 1979.

Det är förstås de gigantiska fornborgarna som har tilldragit sig mest uppmärksamhet. De väcker frågor som vi inte har något svar på utan forskarna spekulerar med tillhjälp av olika goda skäl. Det är svårt att få klarhet över varför de byggdes, när de övergavs, varför det osv. Det tycks dock som att något dramatiskt har hänt århundradena efter Jesus, men ingen vet dock vad.

Här finns en karta på besöksvärda fornborgar. Till sist skall vi bara tillägga att borgarna förstås kan ha haft flera syften än bara ett enda.

Vad gäller Järnåldern finns en sida om hur saker och ting hänger ihop utifrån några fornborgar mitt på Gotland, se Järnålderns organisation och försvar, som hoppeligen medför att en och annan såväl förstår som uppskattar fornlämningar.

/text och foto Bernt Enderborg