Kor och absid 1100-tal, långhus 1200-tal, då sannolikt även tornet byggdes.



Dopfunten och krucifixet är från 1100-talet, de ornamentala målningarna i triumfbågen 1200-tal, passionsfrisen som löper på väggarna sidor 1400-tal, se info om sådana, och predikstolen är 1600-tal.



Det finns en själavägning bland målningarna, för allmänt om sådana se Vamlingbo, målningen i Gerum är enklare snitt, och ett helvetesgap som inte blir roligt för dig.



Dopfunten från 1100-talet av en mästare som kallas Majestatis är otroligt välbevarad, troligen Gotlands bäst bevarade, säger Bengt Stolt i Kyrkohistoriskt inventarium, Gerum kyrka, Stockholm 1994. Kyrkan har inte så mycket skulptur och reliefer, men missa inte Draken i Gerum.

Stolt säger också, s 34: "Några grävningar under den nuvarande kyrkans golv har inte företagits. Men det förefaller rimligt att anta att den nuvarande stenkyrkan föregåtts av en träkyrka. Till denna har då hört kyrkans dopfunt, som anses tillkommen under 1100- talets senare del."

Däremot säger Bengt Stolt inte något alls om huruvida tornet fullbordats eller inte, däremot att det av befintliga spår på sockeln kan antas att man har planerat en mursakristia och ett annat kor, kanske i gotisk stil som långhus och torn.



Triumfkrucifixet är från 1100-talet, evangelistsymboler i hörnen, och är ett konstverk av internationell, central betydelse, se Romansk träskulptur. Två processionskrucifix från 12- resp 1300-tal finns.



Altartavlan, nattvardens instiftande, är likt predikstolen är från det bedrövliga 1600-talet med häxbränningar och annat dumt.

Kyrkklockan är en av de äldsta i Sverige som fortfarande används, typisk 1200-talsform sägs i det Konsthistoriska inventariet från 1994. Samma klocka har ringt i 800 år.

Kanske ringde klockan till samling för inbördeskriget 1288, den ringde när Birger Magnussons här slogs sönder och samman 1313, och när hundens like Waldemar Atterdag kom 1361, den ringde när Gustav Vasa fick på näsone 1524 och hon gav skall 1808 när ryssen kom.

Om du bara lyssnar när du är i Gerum så vet du hur det lät när medeltidens människor kallades till samling då stora saker var i görningen. Ibland kan man inte skilja dagsljus från historia på Gotland.

Överkurs om tornet

På Region Gotlands (kommunens) onödiga sida om kyrkan, som är en sammanställning av uppgifter från Byggnadsregistret (som de alltså i stället hade kunnat länka till), sägs att kyrkan har ett "ett icke fullbordat västtorn"; en uppgift som hämtats från Byggnadsregistret, där det ordagrant står just vad kommunen skriver men också: "Tornet fullbordades sannolikt aldrig till avsedd höjd."

Wikipedia är lika ogrundade, där står som första meningar att: "Gerums kyrka fick inte det höga torn som med största sannolikhet var tänkt när den romanska sockenhelgedomen byggdes om. Tornbygget verkar av någon anledning ha avstannat."

Hur de ovannämnda vet detta om tornet är en gåta. Det är tyckande som kanhända kommer sig av att andra kyrkor har blivit tillbyggda, se t ex Dalhems kyrktorn, men det är inte samma sak som att veta vad folk i Gerum eller Hellvi har planerat.

I det konsthistoriska inventariet sägs på sid 26 emellertid något intressant på riktigt, nämligen att: "På insidan av tornets västra mur, någon meter under murkrönet, finns två avlånga, sekundärt igensatta fördjupningar."

Se Medeltidens försvarsverk, jämför gärna med ovannämnda Dalhems kyrktorn och se också sista bilden på sidan om Runor i Guldrupe kyrktorn.

/text och foto Bernt Enderborg