Visbys historia
Visby
Vi skall börja med ett citat av professor Dick Harrison, från boken "Gud vill det! - Nordiska korsfarare under medeltiden" som berör Visbys storhetstid:
"Ytterst sällan har en ort i nuvarande Sverige haft samma politiska, ekonomiska och religiösa betydelse som Visby åtnjöt under andra hälften av 1100-talet och första hälften av 1200-talet".
- Visby är alltså förutom att vara Sveriges vackraste stad också en betydelsefull ort i Sveriges historia. Detta firas på sätt och vis genom jättearrangemanget Medeltidsveckan som har till grund Waldemar Atterdags invasion av Gotland anno 1361. Han brandskattade visserligen Visby men det han gjorde på riktigt var att inta Gotland. Medeltidsveckan är en kommersiell succé för alla utom dess kansli, ehuru tillställningen för gutar egentligen är ytterst vedervärdig - det är som att Danmark skulle fira tyskarnas inmarsch under andra världskriget.
Översiktligt kan sägas att Visby var en liten hamn längs den gutniska kusten fram till slutet av 1000-talet. Fram till mitten av medeltiden var det en blomstrande Hansastad, centrum i Östersjöhandeln, varefter det vanligen påstås att staden lösgjorde sig från republiken Gotland och i enlighet med Hansans politik blev en mera fristående Hansastad (det förefaller dock mig högst osäkert). I slutet av medeltiden residerade ett antal herrar på Nordens starkaste fäste Visborgs slott och försökte styra handeln på Östersjön som under Gotlands storhetsdagar, fast det har ofta med storpolitik att skaffa varför möjligheter småningom sprängdes i luften. Sen dess har det mest varit lite småplock som i vilken liten stad som helst tills dess att turismen tog fart i början av 1900-talet.
Mellan urtiden och vikingatiden har man just inte gjort några fynd, ty det var på vikingatiden som Visby började växa så smått. Det var emellertid ingen stor ort under vikingatiden, utan gutarnas storslagna handelsverksamhet bedrevs nog mest på den östra sidan - Gotland är som bekant världens skattrikaste ställe vad gäller vikingatida silverskatter.
Det finns dock vikingatida gravfält alldeles i närheten av dagens Visby. Uppe på backarna vid Tingsrätten och kyrkogården har man hittat lite och norr om Visby finns också gravar. Det största vikingatida gravfältet i dagens Visby finns dock under oljecistererna och däromkring på ett ställe som heter Kopparsvik.
Ordet Kopparsvik får många anta att det på något sätt härleds ur köpenskap, men så är nog inte fallet, ty det skulle vara en alldeles egen ört i Gotlands namnflora. Det finns många ställen på Gotland som har namn efter köpenskap men det är gårdar som heter Kauparve eller något åt det hållet, Kaupungs slott heter en fornborg, nånting på "Koppar" heter bara Kopparsvik på hela Gotland.
Under vikingatiden fanns många handelsplatser på Gotland - Gotland kallas rent av inte för Gotland utan Gutniska kusten i äldre handelsförbindelser. Och det är inte heller vikingatiden som gjorde att Gotland blev ett sorts handelsnav i Östersjön, som exempel kan vi nämna att redan ett par århundraden e.Kr. så är 80% av de romerska denarerna (silverslantar) funna på Gotland. Handelsverksamhet hade gått gutarna i blodet långt före vikingatiden, se t ex gutarnas kolonier under vendeltiden. Gutarna har farit och flängt på Östersjön i alla världens tider, en medelhavssnäcka har hittats i en stenåldersgrav.
Anledningen till att just Visby satte till att växa har nog med årtalet 1161 och Artlenburgprivilegiet att skaffa, jfr Harrisons citat ovan, ty före mitten av 1100-talet är nog Visby inte mer än en bland alla hamnar på Gutniska kusten, förmodligen inte ens särskilt stor. Om man läser Artlenburgprivilegiet och utifrån detta försöker dra slutsatser är det väl rimligt anta att tyskar hade sökt sig till Gotland/Visby före 1161 men att gutarna blivit gramse på detta.
Visby är förvisso inte en stad grundlagd av tyskar men det förefaller åtminstone mig troligt att Gotlands högsta styrande organ, Gutnaltinget, utpekat just Visby som ett boställe för de tyskar som önskade bosätta sig på Gotland. Härom kan man dock bara spekulera, men det finns inget annat ställe på Gotland där vi vet att tyskar har bosatt sig i någon utsträckning, förutom enstaka familjer, och till detta skall läggas att Visby var och är väldigt, väldigt långt ifrån den bästa hamnen på Gotland.
Mot slutet av 1100-talet började korstågen mot folken i Livland, och också de har att göra med att Visby växte, se Kristi riddares gård. Hur stor del dessa mordiska korståg, se kommentaren på sidan om Kriget med Unionen 1403-1404, bidrog till att Visby blomstrade är dock osäkert. I litteraturen antar en och annan att de hade väldigt stor betydelse för att det var just Visby växte medan andra är långt försiktigare härvid.
Hur man skall sammanfatta allt detta vet jag inte, det är nog inte möjligt, men om vi anknyter till Dick Harrisons citat längst upp på sidan så kan du få ett hum varför storhetstiden med Visbys stora betydelse började och varför den slutade.
Artlenburgsprivilegiet markerar starten av Visbys storhetstid, men det var ingen stadsbo som åstadkom detta, se Lichnat ei Stainkörke och Riddaren i Stenkyrka, vilket förstås är grunden till att Visby växte. Slutet på Visbys stora betydelse, staden växte nog lite grann också efter detta, är inbördeskriget 1288. Som handelsstad krossades Visby slutligen av gutarna och lübeckarna gemensamt 1525, dvs gutarna = republiken Gotland till skillnad från Hansestadt Visby, se Vad hände egentligen.
- Läs mer om medeltiden i Årtalshistorien.
"Ytterst sällan har en ort i nuvarande Sverige haft samma politiska, ekonomiska och religiösa betydelse som Visby åtnjöt under andra hälften av 1100-talet och första hälften av 1200-talet".
- Visby är alltså förutom att vara Sveriges vackraste stad också en betydelsefull ort i Sveriges historia. Detta firas på sätt och vis genom jättearrangemanget Medeltidsveckan som har till grund Waldemar Atterdags invasion av Gotland anno 1361. Han brandskattade visserligen Visby men det han gjorde på riktigt var att inta Gotland. Medeltidsveckan är en kommersiell succé för alla utom dess kansli, ehuru tillställningen för gutar egentligen är ytterst vedervärdig - det är som att Danmark skulle fira tyskarnas inmarsch under andra världskriget.
Översiktlig historisk översikt
Översiktligt kan sägas att Visby var en liten hamn längs den gutniska kusten fram till slutet av 1000-talet. Fram till mitten av medeltiden var det en blomstrande Hansastad, centrum i Östersjöhandeln, varefter det vanligen påstås att staden lösgjorde sig från republiken Gotland och i enlighet med Hansans politik blev en mera fristående Hansastad (det förefaller dock mig högst osäkert). I slutet av medeltiden residerade ett antal herrar på Nordens starkaste fäste Visborgs slott och försökte styra handeln på Östersjön som under Gotlands storhetsdagar, fast det har ofta med storpolitik att skaffa varför möjligheter småningom sprängdes i luften. Sen dess har det mest varit lite småplock som i vilken liten stad som helst tills dess att turismen tog fart i början av 1900-talet.Arla i urtid
Redan under yngre stenåldern fanns det folk på den plats där Visby skulle växa fram, långt äldre gravar har hittas på andra ställen. Under klinten bakom domkyrkan har man hittat grunkor och går du t ex från Stora Torget ner till mellangatan vid ruinerna Drotten och S:t Lars så går du ovanpå stenåldersgravar.Vikingatiden
Mellan urtiden och vikingatiden har man just inte gjort några fynd, ty det var på vikingatiden som Visby började växa så smått. Det var emellertid ingen stor ort under vikingatiden, utan gutarnas storslagna handelsverksamhet bedrevs nog mest på den östra sidan - Gotland är som bekant världens skattrikaste ställe vad gäller vikingatida silverskatter.Det finns dock vikingatida gravfält alldeles i närheten av dagens Visby. Uppe på backarna vid Tingsrätten och kyrkogården har man hittat lite och norr om Visby finns också gravar. Det största vikingatida gravfältet i dagens Visby finns dock under oljecistererna och däromkring på ett ställe som heter Kopparsvik.
Ordet Kopparsvik får många anta att det på något sätt härleds ur köpenskap, men så är nog inte fallet, ty det skulle vara en alldeles egen ört i Gotlands namnflora. Det finns många ställen på Gotland som har namn efter köpenskap men det är gårdar som heter Kauparve eller något åt det hållet, Kaupungs slott heter en fornborg, nånting på "Koppar" heter bara Kopparsvik på hela Gotland.
Varför växte just Visby
Under vikingatiden fanns många handelsplatser på Gotland - Gotland kallas rent av inte för Gotland utan Gutniska kusten i äldre handelsförbindelser. Och det är inte heller vikingatiden som gjorde att Gotland blev ett sorts handelsnav i Östersjön, som exempel kan vi nämna att redan ett par århundraden e.Kr. så är 80% av de romerska denarerna (silverslantar) funna på Gotland. Handelsverksamhet hade gått gutarna i blodet långt före vikingatiden, se t ex gutarnas kolonier under vendeltiden. Gutarna har farit och flängt på Östersjön i alla världens tider, en medelhavssnäcka har hittats i en stenåldersgrav.Anledningen till att just Visby satte till att växa har nog med årtalet 1161 och Artlenburgprivilegiet att skaffa, jfr Harrisons citat ovan, ty före mitten av 1100-talet är nog Visby inte mer än en bland alla hamnar på Gutniska kusten, förmodligen inte ens särskilt stor. Om man läser Artlenburgprivilegiet och utifrån detta försöker dra slutsatser är det väl rimligt anta att tyskar hade sökt sig till Gotland/Visby före 1161 men att gutarna blivit gramse på detta.Visby är förvisso inte en stad grundlagd av tyskar men det förefaller åtminstone mig troligt att Gotlands högsta styrande organ, Gutnaltinget, utpekat just Visby som ett boställe för de tyskar som önskade bosätta sig på Gotland. Härom kan man dock bara spekulera, men det finns inget annat ställe på Gotland där vi vet att tyskar har bosatt sig i någon utsträckning, förutom enstaka familjer, och till detta skall läggas att Visby var och är väldigt, väldigt långt ifrån den bästa hamnen på Gotland.
Mot slutet av 1100-talet började korstågen mot folken i Livland, och också de har att göra med att Visby växte, se Kristi riddares gård. Hur stor del dessa mordiska korståg, se kommentaren på sidan om Kriget med Unionen 1403-1404, bidrog till att Visby blomstrade är dock osäkert. I litteraturen antar en och annan att de hade väldigt stor betydelse för att det var just Visby växte medan andra är långt försiktigare härvid.
Medeltiden
Något århundrade av medeltiden är Visbys storhetstid; Professor Erik Nylén säger på något ställe att Visby egentligen bara är en gökunge i Gotlands historia, och det är bra sagt. Det finns redan stora mängder skrivna om medeltiden här på Guteinfo, nämnas bör framförallt Gutalagen och Gutasagan, och om du kikar efter i vår årtalshistoria hittar du mycket från medeltiden.Hur man skall sammanfatta allt detta vet jag inte, det är nog inte möjligt, men om vi anknyter till Dick Harrisons citat längst upp på sidan så kan du få ett hum varför storhetstiden med Visbys stora betydelse började och varför den slutade.
Artlenburgsprivilegiet markerar starten av Visbys storhetstid, men det var ingen stadsbo som åstadkom detta, se Lichnat ei Stainkörke och Riddaren i Stenkyrka, vilket förstås är grunden till att Visby växte. Slutet på Visbys stora betydelse, staden växte nog lite grann också efter detta, är inbördeskriget 1288. Som handelsstad krossades Visby slutligen av gutarna och lübeckarna gemensamt 1525, dvs gutarna = republiken Gotland till skillnad från Hansestadt Visby, se Vad hände egentligen.
- Läs mer om medeltiden i Årtalshistorien.
/text och foto Bernt Enderborg