Vattenvägar på Gotland
Historia
Bilden ovan är tagen den 24/10-2013 alldeles vid bron över Gothemsån strax bredvid Hörsne kyrka. Just här är ån lite djupare men för övrigt bör det vara den lägsta vattennivån på länge, åtminstone vad jag har sett de senaste tio åren. Bilden är tagen för att du skall få ett hum om hur bred ån är, 10-15 meter - så bred är den nog inte på alla ställen men bred nog för en grundgående båt vid tider då vattenståndet är högre.
Bilden visar Gothemsån ett par kilometer nordväst om varvet vid Romakloster, se Marknadsplatsen, vattenståndet är exempellöst lågt. Om du tänker dig vattenståndet ett par meter högre, som det var vid vikingatiden då myrarna inte var utdikade och vattentillförseln jämnare, så är ån farbar.
I Gutalagens bestämmelser om Vård av skepp nämns två flytetyg vid namn börding och myndricka. En myndricka var det lätt att bli ägare av, hittade man en sådan vid stranden var det vara att ropa tre gånger, svarade ingen så ägde du båten. Riktigt vad en börding var för nåt, förutom att den kunde bära bördor, vet man inte bestämt men det sägs vara en äldre benämning på bl a en lastpråm, ett namn som går tillbaka till vikingatiden, se SAOB; det har föreslagits att bördingen användes för kustfart men varför man skulle använda en viss sorts båt i stället för Köpmansskepp på Gotland övergår mitt förstånd. Se också Krampmacken som hittades i Tingstäde träsk (insjö), kanhända var Krampmacken en börding, och det har hittats en köpmansskepp i Västergarn, en kogg, se sidan Vikingarnas Västergarn.
Men vi skall börja funderingarna på ett annat ställe, nämligen vid Romakloster som anlades 1164 på platsen för Gutnaltinget, som förmodligen var Gotlands allting, ungefär mitt på Gotland, se Gotlands organisation, och som antagligen tilldelade munkarna en plats att anlägga klostret.
Gotlands allting, Gutnaltinget, fanns alltså före klostret, och man kan fråga sig varför det hölls just där, varför skulle Gotlands folk samlas just i Roma. För att det var ungefär mitt på Gotland, en halvmil när, eller berodde det på något annat?
Vi svarar på frågan på sidan om Gutnaltinget - marknadsplats, varv, dvs platsen är väldigt väl vald om man beaktar vattenvägarna - detsamma gäller förresten för Suderting vid Aimunns bro i Mästerby - och det såväl med tanke på upp- och nerströms.
Bilden visar Gothemsån vid bron av kanten på Lina myr på vägen mellan Vallstena och Gothem. Det är väldigt lågt vattenstånd, trots att vi är en bit inne i hösten. Om vattennivån blott vore en halvmeter högre skulle det inte vara något problem att ta sig fram med en rätt stor grundgående båt. Vi har några bilder på vårflöden för ett antal år sen då hela Lina myr var översvämmat och vattennivån således över ån, se Fågelsjön och Birka (bilderna är tagna blott några hundra meter från brobilden ovan).
Vid sådana vattennivåer kan man ta sig till ganska många ställen på mittersta Gotland, ty Gothemsån avvattnar ungefär 2/3 av mittersta Gotland, vatten från 37 socknar enligt Allan Kolmodin, Hörsne, i "från Gutabygd 2006”, s 170 ff.
Bilden ovan visar Ajmunds bro (Aimunns bro, åmynningens bro) i Mästerby; i förhållande till föregående kort så har vi förflyttat oss långt över till den västra sidan av Gotland. Strax väster om bron delar den sig; ena norra armen tar ände i Paviken, se Vikingarnas Västergarn och den södra i Klintehamn. Åt öster kommer ån uppifrån Atlingbo, du kör över två broar på väg 141 i Atlingbo och det är där ån vrider åt norr där den hämtar vatten uppifrån Träkumla backe och det norra revet söder och öster om Visby; vatten kommer givetvis också från det södra revet.
Bilden ovan kommer från: Baltic Sea Hydrographic Commission, 2013, Baltic Sea Bathymetry Database version 0.0.4. Downloaded from http://data.bshc.pro/ den 29/11-2013, och vi har publicerat den på sidan om Geologi - Gotlands skapelse.
Ungefär mitt på Gotland, snett från väst till öst, slutar det undre revet - det är där Gothemsån rinner som mynnar i Åminne på östra sidan av Gotland, fast inte tvärs över hela ön utan den har sin ände under backarna i Atlingbo (eller vid dammen vid Norrbys i Väte om du vill ha en ände). Sudertingsån, dvs den å som rinner från Atlingbo ner till Klintehamn på västra sidan av Gotland, i stort sett fortfarande längs den norra kanten av det undre revet.
Det är inte mer än en kilometer i våra dagar mellan Gothemsån och Sudertingsån i Atlingbo, vi har nämnt detta på sidan om fornborgen i Väte, där vi också talar om att det ligger en fornborg vid kanten av Gothemsån ett stycke sydväst om Atlingbo kyrka; det är Gothemsån som går vid kyrkan.
Nu är vi tillbaka strax norr om Romakloster igen, bilden är tagen på bron ner till Tomte i Dalhem - se höjden på Gothemsåns naturliga kanter (i stället för de grävda kanaler, upprätningar, som nog visas på denna sida här och var), fyll ån med vatten och du kan segla ett hyfsat stort skepp där, i alla fall frakta gods bättre än på knaggliga vikingatida vägar på dåliga vagnar, se Vikingatida åkdon.
Det är antagligt att dessa två åar på mellersta Gotland har använts bra mycket mer än vad man tycks tro i dagens forskarvärld. Tar man hänsyn till vattenvägarna är det lätt att förstå varför Gotlands allting hölls i Roma ty det gick enkelt att ta sig båtledes till Roma från östra sidan av Gotland och det var inte särskilt långt mellan Sudertingsån och Gothemsån varför man någorlunda bekvämt också kunde resa till Roma från den västra sidan av Gotland. De båda åarna sträcker förstås ut armar över hela mittersta Gotland men hur mycket som var farbart under historiens trögflytande gång är inte gott att veta; det är dock mer än troligt att du kunde ta båten till Roma från många ställen på mittersta Gotland.
Också Suderting är lätt att förstå platsen för, om det hölls vid Aimunns bro (Ajmunds bro) i Mästerby, ty vattenvägarna leder dit. Ån delar sig i två delar såväl öster som väster om bron. Öster om bron går den norra armen till Atlingbo, där det bara är en kilometer till Gothemsån, den södra armen ändar på revet uppe i Hejde, och väster om bron går den norra armen till Paviken och den södra till Klintehamn.
Den här sidan om vattenvägarna rör bara mittersta Gotland (eller delar av mitten ty det fanns vattenvägar som är intressanta söder om Gothem också, t ex i Anga innanför Kogg-grund), men hur det såg ut på norra och södra Gotland får vi ta en annan gång. Men vattenvägarna har förmodligen använts mera än vad som brukar redovisas i litteraturen.
Bilden visar Gothemsån ett par kilometer nordväst om varvet vid Romakloster, se Marknadsplatsen, vattenståndet är exempellöst lågt. Om du tänker dig vattenståndet ett par meter högre, som det var vid vikingatiden då myrarna inte var utdikade och vattentillförseln jämnare, så är ån farbar.
I Gutalagens bestämmelser om Vård av skepp nämns två flytetyg vid namn börding och myndricka. En myndricka var det lätt att bli ägare av, hittade man en sådan vid stranden var det vara att ropa tre gånger, svarade ingen så ägde du båten. Riktigt vad en börding var för nåt, förutom att den kunde bära bördor, vet man inte bestämt men det sägs vara en äldre benämning på bl a en lastpråm, ett namn som går tillbaka till vikingatiden, se SAOB; det har föreslagits att bördingen användes för kustfart men varför man skulle använda en viss sorts båt i stället för Köpmansskepp på Gotland övergår mitt förstånd. Se också Krampmacken som hittades i Tingstäde träsk (insjö), kanhända var Krampmacken en börding, och det har hittats en köpmansskepp i Västergarn, en kogg, se sidan Vikingarnas Västergarn.
Men vi skall börja funderingarna på ett annat ställe, nämligen vid Romakloster som anlades 1164 på platsen för Gutnaltinget, som förmodligen var Gotlands allting, ungefär mitt på Gotland, se Gotlands organisation, och som antagligen tilldelade munkarna en plats att anlägga klostret.
Gotlands allting, Gutnaltinget, fanns alltså före klostret, och man kan fråga sig varför det hölls just där, varför skulle Gotlands folk samlas just i Roma. För att det var ungefär mitt på Gotland, en halvmil när, eller berodde det på något annat?
Vi svarar på frågan på sidan om Gutnaltinget - marknadsplats, varv, dvs platsen är väldigt väl vald om man beaktar vattenvägarna - detsamma gäller förresten för Suderting vid Aimunns bro i Mästerby - och det såväl med tanke på upp- och nerströms.
Bilden visar Gothemsån vid bron av kanten på Lina myr på vägen mellan Vallstena och Gothem. Det är väldigt lågt vattenstånd, trots att vi är en bit inne i hösten. Om vattennivån blott vore en halvmeter högre skulle det inte vara något problem att ta sig fram med en rätt stor grundgående båt. Vi har några bilder på vårflöden för ett antal år sen då hela Lina myr var översvämmat och vattennivån således över ån, se Fågelsjön och Birka (bilderna är tagna blott några hundra meter från brobilden ovan).
Vid sådana vattennivåer kan man ta sig till ganska många ställen på mittersta Gotland, ty Gothemsån avvattnar ungefär 2/3 av mittersta Gotland, vatten från 37 socknar enligt Allan Kolmodin, Hörsne, i "från Gutabygd 2006”, s 170 ff.
Bilden ovan visar Ajmunds bro (Aimunns bro, åmynningens bro) i Mästerby; i förhållande till föregående kort så har vi förflyttat oss långt över till den västra sidan av Gotland. Strax väster om bron delar den sig; ena norra armen tar ände i Paviken, se Vikingarnas Västergarn och den södra i Klintehamn. Åt öster kommer ån uppifrån Atlingbo, du kör över två broar på väg 141 i Atlingbo och det är där ån vrider åt norr där den hämtar vatten uppifrån Träkumla backe och det norra revet söder och öster om Visby; vatten kommer givetvis också från det södra revet.
Bilden ovan kommer från: Baltic Sea Hydrographic Commission, 2013, Baltic Sea Bathymetry Database version 0.0.4. Downloaded from http://data.bshc.pro/ den 29/11-2013, och vi har publicerat den på sidan om Geologi - Gotlands skapelse.
Ungefär mitt på Gotland, snett från väst till öst, slutar det undre revet - det är där Gothemsån rinner som mynnar i Åminne på östra sidan av Gotland, fast inte tvärs över hela ön utan den har sin ände under backarna i Atlingbo (eller vid dammen vid Norrbys i Väte om du vill ha en ände). Sudertingsån, dvs den å som rinner från Atlingbo ner till Klintehamn på västra sidan av Gotland, i stort sett fortfarande längs den norra kanten av det undre revet.
Det är inte mer än en kilometer i våra dagar mellan Gothemsån och Sudertingsån i Atlingbo, vi har nämnt detta på sidan om fornborgen i Väte, där vi också talar om att det ligger en fornborg vid kanten av Gothemsån ett stycke sydväst om Atlingbo kyrka; det är Gothemsån som går vid kyrkan.
Nu är vi tillbaka strax norr om Romakloster igen, bilden är tagen på bron ner till Tomte i Dalhem - se höjden på Gothemsåns naturliga kanter (i stället för de grävda kanaler, upprätningar, som nog visas på denna sida här och var), fyll ån med vatten och du kan segla ett hyfsat stort skepp där, i alla fall frakta gods bättre än på knaggliga vikingatida vägar på dåliga vagnar, se Vikingatida åkdon.
Det är antagligt att dessa två åar på mellersta Gotland har använts bra mycket mer än vad man tycks tro i dagens forskarvärld. Tar man hänsyn till vattenvägarna är det lätt att förstå varför Gotlands allting hölls i Roma ty det gick enkelt att ta sig båtledes till Roma från östra sidan av Gotland och det var inte särskilt långt mellan Sudertingsån och Gothemsån varför man någorlunda bekvämt också kunde resa till Roma från den västra sidan av Gotland. De båda åarna sträcker förstås ut armar över hela mittersta Gotland men hur mycket som var farbart under historiens trögflytande gång är inte gott att veta; det är dock mer än troligt att du kunde ta båten till Roma från många ställen på mittersta Gotland.
Också Suderting är lätt att förstå platsen för, om det hölls vid Aimunns bro (Ajmunds bro) i Mästerby, ty vattenvägarna leder dit. Ån delar sig i två delar såväl öster som väster om bron. Öster om bron går den norra armen till Atlingbo, där det bara är en kilometer till Gothemsån, den södra armen ändar på revet uppe i Hejde, och väster om bron går den norra armen till Paviken och den södra till Klintehamn.
Den här sidan om vattenvägarna rör bara mittersta Gotland (eller delar av mitten ty det fanns vattenvägar som är intressanta söder om Gothem också, t ex i Anga innanför Kogg-grund), men hur det såg ut på norra och södra Gotland får vi ta en annan gång. Men vattenvägarna har förmodligen använts mera än vad som brukar redovisas i litteraturen.
/text och foto Bernt Enderborg